torsdag 8 november 2007

Listmania 1962-2001

Jag satt och letade lite bland gamla dokument i datorn nyligen. Bland mycket annat hittade jag en sammanställning över de bästa plattorna från 1962 till 2001 från en omröstning vi hade på maillistan Hi-Five. Det är naturligtvis omöjligt egentligen att lista sådana saker. Det ändras ju hela tiden men så här såg min lista ut just då. Idag hade en del plattor garanterat bytts ut medan några hade suttit säkert. För er som tänker börja gnälla om att någon platta egentligen kom något annat år gjorde jag det enkelt för mig och tog det år som stod på baksidan av mina skivor så skyll på skivbolagen inte på mig. Era egna listor är naturligtvis välkomna. I kommentarfältet eller på era egna sidor. Fast några av er kanske fortfarande har fullt upp med de där sju plattorna.

1962 Bob Dylan: Bob Dylan
1963 Sam Cooke: Night beat
1964 Impressions: Keep on pushin
1965 Beatles: Rubber Soul
1966 Four Tops: Live
1967 Velvet Undergrond & Nico
1968 Van Morrison: Astral Weeks
1969 David Bowie: David Bowie (Space Oddity)
1970 Stooges: Funhouse
1971 David Bowie: Hunky Dory
1972 David Bowie: The Rise and fall of Ziggy Stardust and the Spiders from Mars
1973 Lou Reed: Berlin
1974 Gram Parsons: Grevious Angel
1975 Bob Dylan: Desire
1976 General Johnson
1977 Elvis Costello: My aim is true
1978 Jam: All mod cons
1979 Clash: London Calling
1980 Dexys midnight runners: Searching for the young soul rebels
1981 Barracudas: Drop out with the Barracudas

1982 Jam: The gift
1983 Billy Bragg: Life's a riot with spy vs. spy
1984 Style Council: Café bleu
1985 Dexys midnight runners: Don't stand me down
1986 Housemartins: London 0 Hull 4
1987 Smiths: Strangeways here we come
1988 'Til Tuesday: Everythings different now
1989 Madonna: Like a prayer
1990 John Cale & Lou Reed: Songs for Drella
1991 Lloyd Cole: Don't get weird on me babe
1992 Paul Weller
1993 Aime Mann: Whatever
1994 Beautiful South: Miaow
1995 Jayhawks: Tomorrow the green grass
1996 Walkabouts: Devils road
1997 Steve Earle: El Corazon
1998 Duffy: I love my friends
1999 Kevin Rowland: My beauty
2000 Aimee Mann: Bachelor #2
2001 Nick Lowe: The Convincer

Dessutom bör jag nog länka till Herr Bergström nu när han äntligen kommit fram till en personlig favorit i sin intervjuserie med bloggare han gillar.

Apropå alla skivorna däruppe blir det även en länk till The blogger formerly known as ensamma mamman som läst mjölkpaketen lika noga som jag den här veckan. Musiken är luft numer. Kom ihåg det ni som eventuellt ska hjälpa till att flytta. Singelskåpet väger som luft. Tung luft förvisso men ändå.
klockan

7 kommentarer:

  1. Sånger från nedre bottenfredag 9 november 2007 kl. 10:30:00 CET

    Ojojoj! Men du, jag passar på den här utmaningen. Att försöka värka fram bra plattor från 80- & 90-talen känns mer än hopplöst...
    ..låtar hade kanske gått.

    SvaraRadera
  2. The Vince!!!!fredag 9 november 2007 kl. 11:27:00 CET

    2007 Babyshambles: Shotter´s Nation

    SvaraRadera
  3. Martinfredag 9 november 2007 kl. 15:12:00 CET

    Sånger. Jag förstår dig. Kommer ihåg att det var ett slit att få ihop den där listan.

    Vince. Du borde väl verkligen lista sju plattor du inte kan leva utan om du inte redan gjort det. Trevlig att ha dig tillbaka.

    SvaraRadera
  4. The Vince!!!!lördag 10 november 2007 kl. 12:00:00 CET

    Tackar!
    Skall försöka lista ut vilka plattor jag inte kan leva utan.
    fast rent spontant så kan jag säga:

    The Kinks: We Are The Village Green Preservation Society, världens bästa popplatta, plattan har allt och lite till, kommentarer överflödiga.

    Dr Feelgood: Down By The Jetty, Rock´n´roll när den är som mest skitig, svängig och uppkäftig.

    The Jam: All Mod Cons, fast när det gäller The Jam så är det lite svårt för mycket av deras bästa låtar kom ju bara ut på singlarna och hamnade sedan inte på något album, Going Underground t ex, så här helgarderar jag med boxen Direction Reaction Creation.

    Babyshambles: Shotters Nation, jepp en helt ny platta men fullkomligt vanebildande och ger mig samma kickar som när jag hörde The Jam och Kinks för första gången. Doherty och nya gitarristen Mik Whitnall är ett förträffligt låtskrivarpar, som förmodligen kommer att uträtta fler stordåd bara Pete lyckas få ordning på sitt liv. Och att Babyshambles rytmsektion är den bästa som har drabbat populärmusiken sen The Jams glansdagar, säger väl rätt mycket om vad det handlar om.

    The Who: Quadrophenia , kanske lite för pompösa arrangemang stundtals på den plattan för att passa mig till fullo, men det finns läckra Townshend-riff och sköna texter på den, så den får slinka med den också.

    Johnny Thunders: So Alone, ytterligare en platta som har allt, ballader som låter tuffa och hjärtskärande på samma gång, tjejpop a la 60-tal och tuff rock´n´roll. Kommer förmodligen bli den platta jag kommer att spela mest.

    Blondie: Någon Greatest Hits-samling, lyssnar väldigt sällan på Blondie när jag nykter, men när jag krökar till så hamnar oftast Blondie i CD-spelaren, och jag börjar lira luftbass till de sköna bassgångar som finns i alla deras hits. Hanging On The Telephone t ex.

    SvaraRadera
  5. Martinsöndag 11 november 2007 kl. 10:24:00 CET

    Ser ut som en lista som kan räcka länge Vince. Jag måste nog ta och kolla upp Babyshambles trots allt.

    SvaraRadera
  6. The Vince!!!!söndag 11 november 2007 kl. 19:02:00 CET

    Hej Martin!
    Av en händelse så har jag ett extra ex av Babyshambles Shotters Nation special edition hela skivan plus en dvd, som innehåller intervjuer med alla bandmedlemmar om hur skivan skivan blev till och ett väldigt coolt liveframträdande, och detta extra ex ger jag väldigt gärna bort, så är du intresserad så maila mig din hemadress på min hotmailadress:
    meanmistreater64@hotmail.com så dimper skivan ner i din brevlåda inom ett par dagar.
    MVH
    Hjalle

    SvaraRadera
  7. Martinsöndag 11 november 2007 kl. 19:37:00 CET

    Du har mail Vince! Jag tackar en extra gång här också. Tack!

    SvaraRadera