Fredag i Hornstull

Det var brandbilar och polisditon i Tanto idag igen. Barnen lär sig något och det kan nog behövas. I förrgår måste några förvuxna varianter som har svårt att skilja på mod och feghet, som ser likhetstecken mellan idioti och respekt, ha varit i farten igen inför fotbollsderbyt. Piketerna jagade varandra i skytteltrafik längs Hornsgatan när jag satt på fyrans buss vid sjutiden. Jag skulle till en restaurangbåt för avtackningsmiddag. Min chef sen sju och ett halvt år slutar. Sju och ett halvt år. Det är en femtedel av mitt liv. 20 procent. Undrar hur det blir att komma tillbaka efter föräldraledigheten i augusti.

Vi var tidigt i Tanto i morse. Till niotiden hade vi hunnit gunga och gräva så mycket att vi var i park nummer två. Högalidsparken. Solskyddsfaktor, tetermos, ostmacka och några korta minuter när K grävde koncentrerat med andra barn några flyktiga sidor i Johan Theorins Skumtimmen. Jag hade förstås dömt ut den på grund av namnet, böcker heter inte Skumtimmen och har definitivt inte små cirklar på omslaget där det står Extra Material, men fick den av A och den är svår att lägga ifrån sig. Det slår mig att jag nog aldrig varit på Öland. Kanske en miss. En i boken är att en person längst ned på sid 178 häller upp kaffe åt alla och sen häller en av dessa alla upp rykande kaffe högst upp på 179. Varför stör jag mig på sånt i över 20 sidor istället för att bara snabbt släppa det? Jag är ju inte precis kung på att undvika sådana fel själv.

K sov hela natten och jag nio timmar så jag borde vara i form för att träffa några kompisar och ta en öl i kväll. Istället känns det i hela kroppen som att förkylningen är på väg tillbaka. Det händer ju värre saker i världen men trist känns det. Ni som har ork att både gå ut och gå vidare kan ju besöka Punky Reggae Party. Jag kommer nog inte ens att orka lyssna på den eminenta plattan med samma namn, knappt ens låten.