lördag 4 oktober 2008
Lördagskväll i Hornstull
Jag hade tänkt skriva något förklarande om finanskrisen och dra paralleller till och växlar på pyramidspel men jag lutar mig hellre tillbaka i soffan och lyssnar på Josh Rouses demos medan jag läser noveller ur John Updikes Trust me och dricker upp det sista av ett glas Battarreo Tenuta Santini. Det finns ju faktiskt redan folk som har oförskämt mycket betalt för att förstå och reda ut det där.
Hmmm. Läste följande på jobbet i Svd idag: "Proffsen på börsen handlade
SvaraRaderai panik". Något sådant. Det handlade om finanskrisen. "Proffs" och "panik" bör väl ändå inte stå i samma mening? Att var professionell handlar väl också om att kunna hantera kriser?
Det stärkte ytterligare min fördom om att jobba på börsen. Det är ett hitte-på yrke. Man hittar på. Man gissar. Man spår. Vår tids kristallkuleläsare. Hitte-på. Leka med andras pengar. Som Monopol. Få panik. Skylla ifrån sig.
Well. Det är MINA pengar och DINA pengar. Är det inte vi som ska få panik?
Vi förväntas nog bara luta oss lugnt tillbaka som välindoktrinerade marknadsekonomister och säga att vi inte är oroliga eftersom vi sparar långsiktigt...
SvaraRaderaDe som hittar på och gissar är ju ändå lite framåt, ännu värre är det med den armada av högavlönade som bara kombinerar lekarna Följa John och Blindbock när de går till börsjobbet på morgnarna.
Och senast om 15 år sitter vi nog här igen, fast med ännu större ekonomiska klyftor i samhället, på första parkett och ser spektaklet utspelas igen...