Söndag i Hornstull

Solen har skinit över Hornstull. Vi har gungat och plockat skräp efter andra. Åkt rutschkana och fikat kardemummakaka. Glatts åt att Draken sprutar vatten igen och tänkt på Iran. Jag läste första delen i sommarföljetongen i SvD. Jag och Nesser. Vi får väl se. K fick mormor på besök i några timmar och jag målade lite på balkonghyllan. Det går långsamt framåt. För några veckor sedan i badet när jag läste Pound funderade jag på var det var Lundell lånade Gå mina sånger. Funderingen har återkommit tills jag googlade. Idag spelade jag Uppdrag från Det goda livet. Texten mår fint men låten har inte åldrats så väl.

Vi spelar Lena Anderssons Är det konstigt att man längtar bort nån gång. Den var med i Melodikrysset i lördags. K och jag hoppdansade til den. L vilade foten. Tänk att Stickan Andersson skrev "våldtar moder jord". Lloyd-lådan är utmärkt liksom I'll Be Here At Closing Time från senaste JD Souther. Texten är väldigt liten i pocketutgåvan av Ofredsår. Om ni beställer från Ginza kan ni låta Trummor & Orgels Thunderball Sessions glida ned i shoppingkorgen för en tia. Magnus Carlsson från Weeping Willows sjunger Somebody Stole My Thunder på bästa Al Wilson humör för er som gillar The Snake. En fråga som smög sig på är varför inte fler unga svenska artister ringer Hans Ingemansson från The Creeps och ber att få med det där orgelljudet han hade på Now Dig This!

FMVE var här igår på dagen. Vi åt rostbiff till lunch. Det går alltid att bli miljövänligare. Vi begick säsongspremiär på Nyfiken Gul igår kväll. Lammytterfilé, matvete, tomater och färskpotatis. En delad kladdkaka efter. Vi är ytterst förutsägbara. Det var gott och trevligt även om servicen som vanligt svajar så att en tranbärsjuice blir mango. På väg dit mötte vi en gammal kompis med tvillingvagn. Väl där kom EA promenerandes förbi. En liten stad i staden. Jag gillar det. K är i något slags övergångsfas. Hon blir arg på gränsen till krampanfall och är mycket kramigare än förr. Det är omtumlande och ibland är det svårt för det egna humöret att hänga med i kasten. Att veta var de där gränserna hon hela tiden testar ska sättas. Vi gör så gott vi kan. Jag hoppas det räcker.

Jag har inte riktigt orkat engagera mig i Confederations Cup eller U21-EM. Det är som att mitt fotbollsintresse tar paus när det är uppehåll i Superettan. Ord, ord, ord. Jag vet flera svenska journlister, författare och politiker som skulle förfasa sig över den här postningen. Låt dem. Om det är ovanligt många felslag är det det nya tangentbordet och jag som inte riktigt vant oss vid varandra än. Annars känns det fortsatt bra. Fingeravtrycken till trots. Är det redan sommarlov bland mina bloggrannar eller har det bara varit midsommarhelg?