I går. På väg till jobbet. Jag kunde inte hjälpa det. Det bara kom över mig. Tankarna. De förbjudna. Jag tänkte på vad jag skulle säga på P:s begravning. Jag tänkte på "la" som hon sa när hon ville ha något när hon var mindre. Jag tänkte att det var vad jag skulle säga. La P. Det gick över snabbt. Det måste det göra. Hon lever. Hon ska fortsätta leva. Hon ska överleva mig.
I går. På kvällen. I badrummet. Jag kunde inte hjälpa det. Det bara kom över mig. Tankarna. De förbjudna. Jag tänkte på vad jag skulle säga till K. Hur vi skulle kunna berätta att hennes älskade, älskade, älskade lillasyster inte finns längre. Jag kunde inte tänka mig något sätt att säga det på. En tår föll. Sen en till. Sen fler. Jag torkade dem. Jag gick ut till dem. De lekte. De tjoade. De ska fortsätta göra det. Jag ska sakna dem när de flyttar hemifrån. Det är långt kvar till dess. Måste vara.
Till nästa PAL
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar