Måndag i Hornstull

US Open börjar i dag. Jag börjar i morgon. Det här är den sista helt föräldralediga dagen. Ett år är över. Från i morgon och två veckor framåt blir det halvtid och sen får vi se. Dom försöker få oss att tro att det är ett livspussel som ska lösas. Men vi vet att det är något annat. Helt annat. Liv som ska levas.

Vi var på bröllopsfest i lördags. I samma lokal på Långholmen som vi använde. Solen sken, bröllopsparet strålade, vi talade om livet. Något lite. Rörde vid. Hur också vi gifte oss, skaffade barn, belånade oss långt mer än våra förmödrar hade kunnat mardrömma om, längtade ledighet, sommarstugor, resor, annat och mer. Alltid mer. Hur lätt det var att bara halka in i de där hjulspåren och fortsätta framåt.

Jag läste i tidningen i morse. Om vilka som tjänar minst och mest. Här i Sverige. Av dem som är med i statistiken. Jag var glad att förskolepedagogerna inte var med i den första kategorin, jag önskar att de närmar sig den andra. Det är så ofantligt mycket vi måste ändra på bara här inom våra förlegade gränser. Så många hjulspår vi måste ta oss ur. Lyfter jag huvudet och vrider blicken åt höger ser jag en aldrig sinande ström av bilar på Essingeleden.

Går jag genom lägenheten och tittar åt andra hållet ser jag K och P på förskolans gård. Inte just nu för det är vila men det är där de finns. Framtiden. Där den finns. Framtiden. Allt som ska bli bättre måste börja där. Allt som ska få fortsätta att vara bra måste börja där. Hos dem. Barnen. Mina och andras ungar. Och därmed också hos oss. Hos er och alla andra.

Solen därute i Hornstull skiner så där som den bara gör i slutet av augusti och träden på Tantoberget rör sig följsamt i vinden. Ovanför oss flyger planen ständigt till och från Arlanda och Bromma. Om jag någon gång kunde förstå var den här känslan kommer ifrån. Hur förgänglighetens uppgivna damm så lätt lyckas lägga sig på fönsterbräden och över dörrposter när jag sitter själv här.

Mjölken tog slut nu när jag åt havregrynsgröt med hemgjort äppelmos. Jag får ta och gå upp till Ica. Handla lite. Hämta barnen. Fylla lungorna. Njuta av den här sista eftermiddagen. Av detta avundsvärda här är och nu.