Första, andra, tredje... och såld!

Ni kommer försent. Ni hade er chans men nu har vi sålt trots oron kring kris/ras/dipp/fall/svacka/prisjustering eller vad ni nu vill säga om det som händer på bostadsmarknaden (jag kanske återkommer till det där vid tillfälle). Oavsett ordval har det ju onekligen varit på gång ett tag men trots att det kom ganska olyckligt för oss slog det inte så hårt som vi befarade ett tag. Vi hade räknat på att få lite mer och hoppats på ytterligare lite mer men det blir bra. Budgeten håller i stort sett och det är inte en glädjebudget utan en som håller sig med både hängslen och svångrem. Vi kommer att klara oss finfint. Det har vi ju vetat hela tiden men när en nattflaska välling serverats och sömnen ska komma åter kan det vara svårt att hålla fast i den vetskapen inför fjärde visningsrundan. Det är då ögonen tycker at det är vettigt att titta mot taket i ett mörkt rum medan kroppen slår på något automatiskt vridmoment. Det där är över nu. Vi skrev på i går kväll. Köparna var glada, vi kunde slappna av. En liten flaska bubbel ligger på kylning inför kvällen. Nu ska livet återgå. Flyttdatum ska planeras, kartonger ska packas, nycklar ska övertas. Limbo blir något som dansas istället för något man hänger i. Det som varit ett svagt men ständigt irriterande surr i huvudets bakkant har tystnat. Vi kom fram till att känslan lite liknade tomt men snarare var blankt på ett positivt sätt. Vi har något att fylla och det känns väldigt bra.


Dagens reklam på hallgolvet kom lite sent...