måndag 15 december 2014

Discoinferno (Soul Monday #52)

Den här låten behöver jag förstås inte tipsa om egentligen. Risken för att ni inte ska känna till den bör vara minimal. Jag gör det ändå. Som en påminnelse. Det här är vad de är emot. Det är förstås alldeles orimligt.

  

onsdag 3 december 2014

Med allt att förlora (Låttips #213)

Det är tidens melodi som någon helt annan sjöng i en tid som kanske inte var så helt annorlunda. Budgetomröstningen och vad som sedan väntar. De borgerliga partiledarna leenden när de kom ut och förklarade att de inte tänker förhandla. Den tunga kropp som är statsministerns partis. Den sjukskrivne som kanske bara väntar på rätt ögonblick för att komma tillbaka med sina sanningar. Okontaminerad av den här hösten och tidiga vinterns så kallade käbbel. Kylan som biter genom kläderna och blickarna som inte möts. Som att åter tvingas höra ungdomsförbundsföreträdarnas gymnasiehetsiga röster på skolans röktrapp. Det som kanske väntar.

tisdag 2 december 2014

P:s stora kväll (för två dagar sedan)

Senast vi var på ALB. Det kanske kommer en text om det tids nog. Kanske rent av en om gången innan. Så länge. I söndags kväll. Vi tog pendeln. Till Friends Arena och Sweden International Horse Show. Hela familjen. Det var P som var bjuden och vi andra fick följa med. Vi möttes av en fantastisk volontär. Från Min Stora Dag. Det var de som bjöd.

Jag har ju sett namnet ibland men inte tänkt just mer på det. Min Stora Dag. De låter sjuka barn uppleva något de drömt om. Ibland något de inte visste om att de drömt om. På sjukhuset senast frågade en sköterska om P gillar hästar. Jag sa ja eftersom hon gör det så länge hon inte behöver komma nära. Så kom erbjudandet. En kväll med hästar.

Hon var trött när vi kom dit men efter korv, festis och lite popcorn satt hon på helspänn. Blicken koncentrerat fokuserad på det som hände på arenan. Hästen med vingar, kändishoppningen med programledarna hon sett på Bolibompa, ponnyhoppningen och allt det andra. Hon höll ut till efter ordinarie sovtid. I taxin hem somnade hon men var sedan så uppfylld av allt att hon var vaken en timme till hemma. Som om hon inte ville att hennes stora kväll skulle ta slut.

För den som läst det här och vill att andra barn, som hänger lite mer än man skulle vilja på sjukhus, ska få chansen till något liknande finns kontouppgifterna till Min Stora Dag via länken. Vi tackar för att vi fick vara med om en.