Regnet föll. Tunt, irriterande. Solförmörkelsen var förbi. Den mellanjölkslätta. Jag beställde wallenbergare utan skirat smör. Fick med. Orkade inte. Tog min bricka. Satt, åt, läste. Flott droppade om tuggorna. Boken, en deckare bland andra. För många ord. Lite för mycket försök till lustighet. En dag kommer jag att ha glömt vilken det var jag läste. Vad den handlade om. Tiden som går och går och går. Jag läste innan också. På skärmen. Om hennes hjärnblödning. Igen. Orken som är borta. Livet som ibland känns så lustlöst. Transportsträckan. Våren som en höst och motståndet mot allt. Gick tillbaka. Sitter här vid tangentbordet. Det rycker lätt i vänster öga. Eller strax under. Knogarna på höger hand är torra. På några ställen har skinnet spruckit. Ute i regnet. På ett elskåp. Ett paket kvarglömt kanelknäcke.
3 kommentarer:
Känslan i det här inlägget sammanfattar rätt bra min känsla de senaste två veckorna. Tung tid.
Ja man kan sannerligen inte vara på topp jämt. Hur gillar du Tumblr? Är det värt ett byte?
Jag gillar det rätt mycket. Väldigt följsamt och smidigt. På Blogspot fick jag lägga massor av tid på att få bilder att hamna i rätt ordning, etc. På Tumblr bara flyter det. Värt att byta? Beror nog mest på hur pass störigt man finner Blogspot vara.
Skicka en kommentar