Läs och lyssna med Herr Alarik

Herr Alarik läser George Pelecanos igen. What it was från härom året. Den hittades för 20 spänn på Stadsmissionen. Jag hade helt missat att den getts ut. Den är bra. Riktigt. Tuffa meningar. Spänning. Hårdkokt men medkännande. Som vi vill ha det när vi läser Pelecanos. Och sen är det musikreferenserna. De duggar tätt. I boken är det tidigt 70-tal och det hörs. Jag är på sida 185 och har satt ihop en spotifylista så långt som jag läst. Med reservation för att jag kan ha missat någon låt. Och för att jag inte hittade Kool & The Gangs Soul Vibrations eller Ollie & The Nightingales Just a little overcome på Spotify. Lyssna och läs. Pelecanos What it was

Nothing Rhymed (Låttips #198)

Gilbert O'Sullivan. Det är väl den där smetiga, harmlösa, på gränsen till menlösa, killen i äppelknyckarbyxor? Han vars skivor alltid står i loppisbackarna och kostar 10 kronor.Och jo det är det ju nog och förstås. Så länge man inte lyssnar. Eller inte gör det med öppna öron och i rätt sinnesstämning. Då är nämligen debutplattan Himself en riktigt fin vän. Och sist min kompis Fredrik spelade låtar från Back to front lät den också så pass bra att den ska plockas upp nästa gång jag ser den.

Jag är förstås lite indoktrinerad när det gäller Gilbert och särskilt Himself. Jag minns den som en av fyra musikaliska hörnpelare under min barndom. Tillsammans med Beatles Oldies but Goldies-samling, Simon & Garfunkels Greatest Hits och Lill Lindfors Du är den ende. Ett av mina bästa 10-kronorsfynd senaste året var därför när jag plockade upp singeln Nothing Rhymed med bildomslag ur en begagnatlåda.

Och i dag var jag efter lite försvarande av Gilbert på Twitter tvungen att leta reda på låten på YouTube också. Och där sitter han ju vid flygeln. En äppelkindspigg svärmorsdröm i ålderdomliga och lite för stora kläder. Men en med känsla för melodi och text. Lyssna bara.

Thin Line Between Love & Hate (Soul Monday #47)

Persuaders. Thin Line Between Love and Hate. Med rörlig bild. Det är ju definitivt skäl nog att försöka sparka igång Soul Monday igen.

 

Herr Alariks favoritaffär och födelsedagar i Hornstull

Jamen det är klart att min favoritaffär nog ändå är Mickes Skivor i Hornstull. Det är nog åtminstone den affär jag besöker oftast. Låt vara att konkurensen från den lokala mataffären är stor. Det finns dock andra favoritaffärer också. En är en skiva. Style Councils Our Favourite Shop firar snart 30-årsjubileum (hej jag minns när Sgt Pepper fyllde 20) och är fortsatt en av mina favoritplattor. En konstnär jag aldrig tidigare har hört talas om, Pete KcKee, har nu gjort en fin pingvintolkning av omslaget och gör man slikt får man gratis uppmärksamhet här. Mickes Skivor firar för övrigt födelsedag just i dag och lockar med 17% rabatt på alla plattor. Kanske att jag hinner in en snabbis på väg hem. Den födelsedagen innebär dessutom att det firas en här med just i dag. Sju år. Jösses skulle man kunna säga. Tack för att ni fortfarande tittar in ibland.

Roots Foundation (Låttips #197)

Reggae utgör tyvärr en allt för liten del av Herr Alariks samlade vinyler och det gäller såväl singlar som LP. Det här är dock en mina favoriter bland de singlar jag har. Big Youth. Roots Foundation. Jag försökte kolla på Discogs när singeln släpptes mem den är inte ens listad där. Kanske står det på vinylen hemma. I väntan på svar är det bara att låta sig sugas in och gunga med.

Van the man försvann

Jag lät bli att köpa en lite väl repig Van Morrison-bootleg i fredags. 200 spänn kändes i mesta laget med tanke på skicket. Till lördag eftermiddag hade jag hunnit ångra mig, men då var den redan borta. Jag får leta uopp ett finare exemplar. För jag behöver insjungningen nedan, där han gör Dylans Just like a woman, på vinyl.

 

Herr Alarik byter 10-kronorsvinyl mot podcast

Lugn. Sitt ned. Andas. Herr Alarik slutar förstås inte att köpa 10-kronorsvinyl. Men han lyssnar på en podcast. Den verkar vara tämligen ny och den heter DJ 50 Spänn. En person får 50 spänn för att köpa fem 10-kronorsvinyler för och sen blir det ungefär en timmes samtal om det och annat. Det låter onekligen som något för mig och det är det. Först ut med att rota i skivbackarna är Ika Johanesson.

Herr Alarik förenar nytta med nöje

Det känns lite galet. Att skriva nöje i samband med katastrofen som drabbat Filipinerna. Det är ord som skär sig så hårt att ett ett vasst ljud uppstår. Nöje och katastrof. Men det är det ni kan göra. För en ynka femtilapp. Förena nytta med nöje. Nöjet är att höra en fin liten liveinspelning med Wild Swans. Den har inte gått att skaffa lagligt på ett bra tag men nu är den tillgänglig igen för en begränsad tid. Nyttan består i att intäkterna från försäljningen oavkortat går till Röda Korsets insamling för katastrofens offer. In och handla For One Stormy Night Only med er nu. Själv sitter jag här och lyssnar så länge.

Att landsklampa i klaveret

Herr Alarik såg förstås inte Fotbollsgalan. Han är inte så galagalen. Milt uttryckt. Men han har förstått att Anders Svensson fått en bil. Herr Alarik gillar Anders Svensson. Det rabaldras just nu en del om att Therese Sjögran inte fått någon bil. Om att Anders Svensson bara är Sveriges näst mest landskampande fotbollspelare. Om att han gjort 146 landskamper men hon 182. Det är ett rimligt rabalder. Så länge vi korrigerar lite. Anders är inte näst bäst. Han är delad femma. Ni har fem i topp nedan. Vroom, vroom.

Therese Sjögran 182
Victoria Sandell (fd Svensson) 166
Kristin Bengtson 157
Malin Andersson 151
Pia Sundhage och Anders Svensson 146

Den som vill kolla om Herr Alarik kollat rätt hittar damlandskampsspelarna här och herrlandskampsspelarna här.

Mjölk och alkohol (Låttips #197)

Mitt Dr. Feelgood har ju alltid varit det som innehöll Wilko Johnson men om nu hans ersättare Gypie Mayo gått och dött tycker jag nog att det kan vara på sin plats med en första postning på länge här och en liten video. Milk and alcohol skrev Mayo tillsamans med Nick Lowe och låten blev faktiskt Dr. Feelgoods största singelframgång med en nionde plats på listan 1979.

    

En liten post it-lapp

Donationsveckan är här. Om ni vill kan ni läsa min gamla text här. Fast mycket viktigare är att ni registrerar er.

Hästen [skivor till kaffet] (Soul Monday #46)

Mitt favoritfik hade öppet i bageriet i går. Den som ville kunde ta med sig en back skivor att sälja eller byta. Jag gick ditt tomhänt men hem med tio vinylsinglar. 100 spänn. Drack en dubbel espresso och åt en croissant till. Snackade med en bekant. En halvtimme som gjorde luften enklare att andas. Ni har en av sjuorna nedan. Cliff Nobles The Horse från 1968. Dexys Midnight Runners lade sin coverversion som b-sida på singeln There, There My Dear. Jag kan knappt tro att jag var tvungen att googla det för att vara säker. Ett yngre jag hade föraktat den kunskapsbristen. Ett jämnårigt gläds åt att äntligen ha originalet på singel. Eller originalet och originalet, det var en tysklandspress. Men mer kan man knappast begära för en tia.

Jag kan inte hjälpa mig själv (Soul Monday #45)

Four Tops. I Can't Help Myself (Sugar Pie, Honey Bunch). 1965. Rörlig bild. Jag saknar fullständigt ord för det här.

Kärleken ska visa vägen (Låttips #196)

Wyatt Funderburk. Du kan knappast gå fel med ett sådant namn. Vinylsingeln lär ska vara på gång hem till singelskåpet.

Måste få dig tillbaka (Låttips #195)

Undertones. 1983. Isley Brothers-cover. Gökboetinspirerad video. Klart ni måste kolla på den.

Rapport från en lunchrast

Vi gick oss till Marabouparken. Åt lammburgare. Jag snabbkikade på Malick Sidibé-utställningen. Varenda foto där skulle kunna bli ett perfekt skivomslag. På en videoinspelning sa han att fotografi för honom alltid handlar om ungdom. Det var uppklädda till tänderna. Ungdomarna. Poserade med kassettbandspelare och skivomslag. Dansade med pipa i munnen. Såg så coola ut att det trotsar beskrivning. Om ni har chansen. Ta er till Marabouparken. Se utställningen. Jag ska gå tillbaka och kolla den ordentligt någon dag när tiden tillåter.

The Magic Piper of Love (Låttips #194)

Snubblade just över informationen om att det är Edwyn Collins födelsedag i dag. Vi firar det men en video.

Intervjuteknik

Det här klippet kanske inte är något för den genomsnittlige bloggsurfaren men eftersom Herr Alarik vet att personer med specialintresse ibland hittar hit får ni här Paul Weller intervjuad av Jools Holland. I badet.

Klubbdrottningen (Soul Monday #44)

KC & The Sunshine Band. Queen of Clubs. 1974. Svänger ett gäng som vi brukar säga.

Att ta det lite längre

Det finns dagar när jag önskar att jag hade mer tid att ägna åt skivorna. Sortera in dem. Organisera. Rensa ur. Ta tag helt enkelt. Och någon dag ska det väl ske också. I väntan på det är jag glad att jag har mer spärrar än vissa.