Ok. När jag ändå håller på. En tredje Välkommen hem på raken. Asta Kask. Jag såg dem på Gärdesfestivalen 1985. Tror de var återförenade redan då. Strax efter spelade Träd, Gräs och Stenar. Bajamajabristen var monumental men frampå kvällen fanns det en del skinheadgäng att vara rädd för. Kom bara att tänka på det såhär 30 november. Jag har vaga minnen av band som Lilla Huset på Prärien och liknande också men det kan lika gärna ha varit något av de följande åren. Det känns verkligen som en helt annan värld, inte bara tid. Men Asta Kask tycks fortfarande studsa på till publikens jubel. Själv kan jag knappt höra ett ord de sjunger.
4 kommentarer:
bra!!
Jösses vad du minns, men den svenska punken var i o f s aldrig riktigt min påse. Var det den gången vi åkte svarttaxi i 180 till Uppsala efteråt?
Det minns jag däremot inte Magnus. Jag minns tydligt hur vi gick från Karlaplans tunnelbanestation till Gärdet men ingenting av hur vi tog oss hem.
Bilfärden kan ha varit något annat tillfäle, minns bara en sensommarnatt någon av somrarna i skarven mellan högstadium o gymnasium och det är bra minne så det räcker.
Skicka en kommentar