tisdag 10 januari 2012

Snö i Hornstull

Den föll i natt och för första gången den här vintern ligger den kvar. Bara centimeterdjup men det spelar ju ingen roll. Känslan kommer som ett brev på vad som var Posten. Ett som är för stort för att bäras ut. Känslan av att vilja gå i ide. Av att bara vilja ligga under en filt och spela Mark Olsons Many Colored Kite tills våren är här igen. Det går över. Jag vet det. Rätt vad det är är det roligt att åka pulka. Rätt vad det är skrattar jag med barn som gör snöänglar. Jag vet. Men just nu vill jag bara ide. Bara filt i väntan på våren. No time for blues sjunger Mark. Om det vore så enkelt. Jag borde ha köpt den här skivan långt tidigare men kanske är det perfekt på det här sättet. Att den kom med posten i dag. Det är nu den behövs. Further down the road there's a promise sjunger Mark. Filten väntar i soffan.

Inga kommentarer: