Jag känner att mina kunskaper om himlafenomen är begränsade men dagens vinterregnbåge eller vad det nu var kändes lite magisk. Annars är det 30 år sedan John Lennon sköts i NYC. Jag minns det inte som igår men jag minns det. Dels min egen stora klippbok baserad på UNT och kvällstidningarna. Den som avbröts när familjen flög till Madeira över jul. Den som jag önskar att jag hade kvar. Den och den tidigare om Ronnie Petersson. Dels minns jag Vecko Revyns specialnummer också. Det har jag kvar. Jag minns en Beatles-fanatism som tilltog. Som pekade ut vägen mot ett liv med musik. Jag var elva år. Andres Lokko skrev om Lennon i veckan. Om hur han mätte vad han hunnit med mot vad John gjorde under sina 40 år. Både jag och Lokko är äldre än vad Lennon blev nu. Jag har barn och kanske var det därför jag redan tidigare skrev det här. Så länge jag mätte mätte jag för övrigt mot Paul Weller. Jag hade förstås inte en chans där heller.
2 kommentarer:
Solring, heter det, säger min väderbevandrade pojkvän. Det inträffar väldigt sällan tydligen, men den senaste månaden har det hänt två gånger.
Tack Sara. Låter betydligt bättre än halo. Mäktigt var det oavsett benämning.
Skicka en kommentar