Iggy Pop fyller 60 år idag. Det känns konstigt. Jag minns hur många gånger jag höll den dyra tyskimporten av Funhouse i handen en halvtrappa upp på gamla Musikörat. Sysslomansgatan och sen hem. Down on the street, Loose och T.V. Eye. Fortfarande den hårdaste öppning jag hört på en skiva. Förband till Bowie i Göteborg 87. Jag lämnade varvet innan David var klar men Iggy var bra. Grönan någon vecka senare. En enda gång har jag lyft bägge fötterna från marken på en konsert. Det var lika vanvettigt trångt som bra. Jag har kvar en mycket urtvättad t-shirt. Nya plattan med Stooges har jag inte ens hört. Något försvann med Instinct turnén i Annexet. Något som inte helt kunde repareras med Brick by Brick eller Avenue B. Nu Tiny Girls från The Idiot på stereon. Grattis!
4 kommentarer:
Du missade inget, den där gången 1987. Bowie var rätt sorglig.
Men det låter inte helt likt dig att bara lämna ett gig sådär. Hur kom det sig?
Jag såg ganska länge på konserten men rörde mig hela tiden bakåt i publiken och när jag passerat mixertornet var ljudet skit och jag orkade inte gå framåt igen. Passerade grindarna samtidigt som Bowie stod ovanpå scenbygget i något som nog skulle vara en version av Time om jag minns rätt...
Grönan 87 var jag också på! Helt fantastisk konsert. Jag hade då bara hört Lust For Life, 1:a Stooges och nya Blah Blah Blah, men jag minns det som att han bara körde låtar jag kände igen. Och när han spelade 1970 tyckte jag det var festligt att han spelade en Damned-cover, sen lärde jag mig ju så klart att den var med på Fun House...
Jag tror faktiskt att jag har en heminspelad VHS från spelningen på Grönan Jeppe. Vi kanske får kolla den någon dag om jag hittar den.
Skicka en kommentar