Vi var nere på min barndoms strand. K hämtade vatten i en hink och tömde i en grop. Så mycket jag alltid skulle ha med mig hit. Cykeln så lastad att hälften föll av. Badrocken flaxande kring kroppen. Den sträcka som nu tar fem minuter att gå tog en halvtimme att rulla då. Jag löser korsord. Kommer inte på vilken Cornelis-låt som åsyftas. Bredvid en pojke. A, kanske sju, möjligen åtta. Han bygger vattenbanor i sandhögen som inte fanns då. Frågar mycket artigt. Kan inte du lägga undan det där en stund och hjälpa mig med tunneln. Det är kul. Sanden är bra. Vatten från ett stort krus och små hinkar i plast forsar fram. Vi lägger till en bro, förstärker vallar.
Jag lyssnade på radio i bilen in till Uppsala. 40-årskalas i sikte. Gamla vänner som blivit äldre. De flesta av oss har mycket kort hår nu. ABBA-Björn pratade. Sommarprogram. Han sökte sin barndom. Överskattade möjligen sin pekoralvarnare något men så är ju livet. Såg kanske inte att han är den han var som tonåring men så är det ju med synen. Han pratade om självkänsla. Självkänslan. Om svagheten. Om skälvkänlsan. Skalvkänslan. Även om just de orden var mina nu och här.
Radio och tunna landsortstidningar. Det är sommar som balkongvärme i stan, väntan på jazzfestival samt lugna gator och lekplatser.
Några dagar innan, P1 igen, program om medelklass och könsmakten. Självkänslan gungade någonstans i de programmen med. Dra inte öronen åt er. Man, kvinna, behöver inte hålla med men lyssna. Det var värt det.
Den medelklass som kommer. Som är runt om oss och som K är en del av. Den har inga rötter utanför. Vet inget annat. Det andra, arbetarklass, Bondesverige, ligger mer än två generationer bort. Behöver inte funderas på. Klassen, i den mån den anses finnas, är en självklar tillhörighet. Behöver inte funderas på. Det måste vi fundera på. Tror jag.
Är det för att reta mig själv som jag mest bara vill lyssna på Al Green?
En kväll. Radioteatern gav. Tre avsnitt Lady Chatterleys Älskare i rad. Repris som lät gammal. Jag läste Stuart MacBrides Broken Skin. Deckare i Aberdeen. Någon kallade den Ian Rankin på speed men dit når han inte fast den store nämndes flera gånger i boken. För mycket lustigheter, för lite allvar. Deckarslut. Fler än di svenske har problem.
Åsa Nilsonne sommarpratar. Självkänslan är där igen. Har jag läst någon av hennes deckare? Berättar om afrikaresa. Hur kunde hon prata så mycket om rastafari utan att spela reggae? Eller gjorde hon det precis innan jag började lyssna? Viktigare. Marknad onsdag och lördag. Där emellan - inga ägg, ingen kommers, ingen reklam, inga impulshöp. Det lät lite avundsvärt.
Ulveus. Han ville veta vad som konstituerar den perfekta poplåten. Undrar om han hittat till Spengo?
Smultron i dikeskant. Många, stora, röda. K, vi, njuter. Inlagd stekt strömming med färskpotatis och lättöl. Tänk om jag vetat innan hur mycket jag tycker om inlagd stekt strömming en sommardag.
I stan. Byggjobbare på grannars balkonger som borrar sönder stillheten. I skogen. Enstaka hammarslag som ekar och inombordare bortom barrträden i skymningen. Inombordare. Inombords.
Färskpotatisen kostar dubbelt i Stockholm. Krusbären behöver någon vecka till men de röda vinbären är mogna. På balkongen växer clematisen och lavendeln.
Kjell Albin Abrahamsson.
Thomas Mann diskuteras i P1. Ständigt detta P1. Jag har aldrig läst honom. Borde kanske. Men först Auto Fiction av Hitomi Kanehara.
När tempot är tillräckligt nedskruvat går det att fastna framför en mätare av luftfuktighet. 58%, 59%, 58%, 59%, 60%, 60%, 60%...
Jag längar verkligen mogna krusbär. Minns ni den? Längtan? När exotisk frukt finns året om är det de svenska bären som blir exotiska. K gillar de röda vinbären. Hon har aldrig ätit det innan men kilovis med bananer.
Nilsonne uttalar kilo med ett tydligt k. Hon pratar om hjärnan. Om oron. Att vi kan oroa oss. Också i efterhand. Också för faror som inte finns. Att det skiljer oss från djuren. Kanske oroar vi oss för mycket. Kanske roar vi oss för lite. Kanske vice versa. Jag tror nog ändå att det är bra att vi kan.
Jag orkar inte länka. Jag orkar inga bilder. Titta ut istället. Titta ut. Gå. Tittut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar