tisdag 29 maj 2012
Rapport från en lunchrast
Jag gick till den bortre indiern. Beställde. Satte mig. Läste Lars Gustafsson. Kvinna vid bordet framför mig. Två män vid det bakom. Jag vid det tredje, räknat från disken. Maten kom in. Åt. Läste mer. Kvinnan hostar, rosslar. Plötsligt svänger hon bägge benen över bänkens kant och landar på golvet. Ostadigt. Svajar. Återfår balansen. Tar flaskan på bordet. Den halvt urdruckna. Halsar. Går kraftigt lutande förbi mig. Jag minns inte hur hon såg ut. Männen vid bordet bakom. Jag ser dem inte. Men hör. De diskuterar en kontorsflytt. Hur dumma alla andra är. Sexskämt är inget de drar sig för att dra. Plattityder något de behärskar. Till fulländning. De funderar över om kaffet är drickbart eller inte. De är som folk är mest. Lite värre än önskvärt. Jag reser mig upp och går. De ser ut precis som jag tänkt mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Sann vardagspoesi.
Tack!
Skicka en kommentar