Rapport från en lunchrast

Jag åt på den lilla sushin. En liten sushi. Svettades nästan bort på vägen tillbaka. Jag lyssnar på senaste Wilco, Wilco, på Spotify. Den låter bra. De är lättillgänligare än på länge även om de naturligtvis inte helt kan avhålla sig från brötiga låtavslutningar som i Bull Black Nova. Har läst ut En kakelsättares eftermiddag. Inget måste. Letade inspirerard av den stiliga bilden på framsidan av gårdagens DN Kultur och rekommendation från en polare Willy Kyrklund på lunchen. Inget napp. Får bli den jag har hemma. Köpte några deckare istället och en Lob. Lob. Honom hade jag glömt bort. Lucksmiths på Debaser i morgon. Får se om jag går på konserten men förölen ska jag vara med på. En konsert jag definitivt ska se är Strindbergs på Kulturhuset i augusti. Biljetter beställs i detta nu.


Tuktelsen börjar i Lorbänge.

Vikarietider och tramsreklam

Tourpepp

Demand Media Video -- powered by demandmedia.com

I'll be there (Soul Monday #21)

Michael Jackson är död och jag har förstås inte kunnat undgå vare sig de kärleksfulla hyllningarna, de överdrivna hyllningarna eller Billie Jean från varenda bärbar bandspelare i parken och sommarvärmen. Jag har väldigt lite förhållande till Michael Jackson. Jag har förstås hört de största hitsen, jag har som alla som hobby-dj:at räddat dansgolv med I want you back och jag äger nog en knapp handfull av hans plattor, solo eller med Jackson 5. Men vad är det jag tänker på när några dagar gått. Jag tänker på Billy Bragg. På Glädjehuset 1986. På hur han spelade I'll be there och hjälpte till att ytterligare knuffa upp den dörr till soulmusiken jag hittat fram till. Hur jag letade efter originalet och hur Michael, även om jag spelat den där låten mer på Four Tops LIVE-platta, blev en av nycklarna. Sen tänker jag på en sunkig restaurang i någon östeuropeisk stad, tågluff, några grabbar runt ett bord och Black or White på en TV-skärm. Jag har ingen aning om varför det minnet finns där.

Somartider hej hej

Sensmoral: Ha inte för bråttom med kräftpremiären.

En liten bit Uppsala i Hornstull igen

Jag tyckte ju att jag kom på ett ganska bra klubbnamn när jag för några somrar sedan körde Hornstull Hillbillies nere på Street men jämfört med Flogsta Nattliv på Strand står det sig förstås slätt. Flogsta Nattliv. Briljant.


En skylt som är värd att återanvända.

Dagens idrottarnamn

Jeremy Parodi. Boxare.

Dallermorgon

K grät. Jag var gråtfärdig. Jag bar henne till förskolan. Hon ropade efter mamma. Väl framme lugnade hon sig lite tills jag skulle gå. Hon ropade efter pappa. Försökte tränga sig ut genom grinden när jag gick. Jag stålsatte mig för att inte vända tillbaka. Plocka upp henne. Trösta. Förlänga plågan. På Hornsgatan stod luften och trafiken stilla. Dallrande. Vi behöver semester.

Söndag i Hornstull

Värmen. Den allt överskuggande. Den skuggdrivande. Vi har mest njutit av den. Jag hämtade K en timme tidigt på förskolan i fredags. Vad mycket den gjorde. Det blev som en långhelg. Vi tog tåget till Uppsala. Njöt av kompisar, god, mat och dryck hos HSSS. Såg Sverige vända och falla på straffar. K var vaken tills vi vandrade mot farmor i lugn varm sommarnatt. Slocknade först halv tolv i viadukttunneln under Luthagsleden.

Jag gubbfikade på Savoy med HÅ på lördag morgon. Cyklade tillbaka till mamma, hämtade K, skyndade till tåget och kände att det finns ett enklare liv här. Eventuellt. En annan dag. Åter i Stockholm hämtade jag ut paket med skivor och böcker. Mycket nytt men vi fastnade i Catch a Fire. Den jamaikanska mixen från de luxen som jag tidigare bara haft inläst i datorn. Lånad från ett bibliotek som säkert snart kommer att hemsökas av Antipiratbyrån och kanske åtalas för någon typ av brott. Sen i parken bjöd KPSS på kyckling- och fruktsallad. K sov en hel natt för den tredje i rad.

Idag har vi hängt i parken och med SJFG. Lyxig grillkorv och jordgubbar till lunch. Någon öl och ett par glas vin. Kallskuret och ost på kvällen. Barnen har badat i fontänen och sprungit nakna och lyckliga. Jag läser Lars Gustafssons En kakelsättares eftermiddag, Gellert Tamas Sverige, Sverige Fosterland och Brian Freemans Stripped. Mest den sistnämnda. Ofredsår vilar. Det känns helt absurt att det är jobbdag i morgon.

Bekämpa eld med blommor (Låttips #64)

Titeln låter inte riktigt lika bra på svenska. Pearlfishers är ett sådant där band som jag är medveten om, har någon skiva med, men sällan lyssnar på (även om jag ibland spelar fina singeln Even on a Sunday Afternoon från 1997). Jag vet inte vad som fick mig att söka på dem på Spotify just idag men det gjorde jag och så fanns den plötsligt där - Fighting Fire With Flowers från plattan Up With The Larks. En fin lite lugn poplåt som träffade rätt. Ibland räcker det. För er som inte har Spotify finns Even on a Sunday Afternoon på YouTube och nedan.

Ett litet steg för mänskligheten

Ett stort steg för mig och databasen. Regeln som automatiskt gör störtlopp till downhill om sporten är mountainbike är skapad. Nu blir det fredagslunch.

En hel natts sömn

Oj vad jag behövde det.

Morgonens samtalsämne

Man vet var man jobbar när det här är ett större samtalsämne på morgonen än det här.

TdF (Popskyltsundantaget)

Jag brukar ju mest bara fotografera popskyltar men jag ser förstås mängder av andra varianter. Mat som mat eller mos. Politik, båtar, sport, författare, mycket kan ju i förkortad form få plats på en registreringsskylt. Men jag brukar som sagt låta dem vara. Idag såg jag dock undantaget som bekräftar regeln. TDF - Tour de France. Om en vecka blir det lagpresentationer i Monaco. Jag har förstås lånat ut bilden till Les Poursuivants också.

SEK som S.E.K

Vi har en svensk-dansk ordbok på jobbet som vanligtvis inte är till någon hjälp alls. Anledningen till att vi har den är att vi ibland vill försöka slå upp olika sporttermer på danska men de står nästan aldrig med. Det är ont om svensk-danska eller dansk-svenska ordböcker eftersom vi förväntas förstå varandra. Och är utbudet povert blir priset högt. Bokrackaren kostade 1396 SEK trots att det känns som att den inte uppdaterats sedan 1896 eller vad sägs om att ord som stägga är med eller att det går att kolla att S.E.K står för Svenska eldbefängelseförsäkringskassan medan SEK är Svenska Elekrotekniska kommittén. I veckan hade jag dock nytta av den. Hopprep heter sjippetov på danska. Det hade jag nog aldrig lyckats googla eller wikipedia mig fram till.



Och så kan man lära sig gamla fina svenska(?) ord som "vrövel" som lär vara det danskarna kallar "uvederhæftig sladder" eller att svenska "vula" har de två danska betydelserna "omvile" och "våla". Säg aldrig mer att vi har ett fattigt språk.

There's no deceiving you (Låttips #63)

Kanske är det för att jag har barn, kanske för att jag inte längre har så bråttom, kanske för att jag är ignorant och har förlorat min nyfikenhet (hoppas inte). Blue OX Babes platta Apples & Oranges har varit ute på Cherry Red sedan i maj. The legendary lost album med Kevin "Al" Archer från Dexys Midnight Runners. Låtarna Kevin Rowland lät sig inspireras av innan han gjorde Too-Rye-Ay. Låtar som Love Antell i Florence Valentin med tanke på visa melodilikheter kanske har hört på samma bootleg som jag lyssnade på så sent som i går. Bedlam dök upp i den bärbara när jag gick till apoteket och jag hade tänkt skriva om den och därför googlade jag och nu är vi här. En rättmätig utgåva. Plattan plus nio bonusspår. Beställningen är gjord. Yes! Det börjar redan bli trångt på den där årsbästalistan över återutgivningar och arkivrensningar. Arkivrensningspeppen fortsätter.

Dagens citat

"One day, in a cloud of golden dust, I saw the sun riding a bicycle between Grosseto and Follonica" Inget ont om Wimbledon med Söderling, Confederations Cup eller U21-EM men 2 juli är det lagpresentationer i Tour de France och 4 juli smäller det. Det är ju bara en dryg vecka kvar!

Sporter jag inte visste fanns

Kalaripayattu. Alla kampsporters moder. Från södra Indien. Se även 6 december 2006 för en sport jag inte kände till då.

Fortsatt arkivrensningspepp

Det bästa med att det nästan bara är vi medelålders kärntrupper som fortfarande köper skivor är att målgruppen för skivbolagen delvis blir en annan. Alltså har knappt London O Hull 4 med Housemartins kommit i De Luxe-utförande förrän det är dags att börja ladda igen. The Jayhawks: Fom The North Country släpps sjätte juli och innehåller förutom väl valda albumspår mängder av outgivet, svåråtkomligt och alternativt. Samt en DVD med musikvideos jag aldrig sett och livematerial.



Jag studsar nästan på kontorsstolen. För den som inte är nöjd med det verkar mer material vara på gång enligt The Jayhawks Fan Page och den som verkligen vill gå ned sig i vad som så småningom kan komma kollar in Sixty To Zero. Mycket av det här förstås gamla nyheter för hardcorefansen men för mig var det nytt och peppande. Vi firar med I'd run away på YouTube tycker jag. Om ni orkar vänta ett par dagar extra verkar det bli betydligt billigare att köpa plattan på Ginza än på Amazon. Eller så gör ni en större insats och stödjer er lokala skivhandlare istället.

Me computer wizzard

Jag är verkligen en kille med två vänstertummar mitt i handen när det gäller datorer men antingen har de blivit ännu idiotvänligare än tidigare eller också är det dags att lämna in en lottorad. Först fick jag igång den nya datorn och nu har jag på tio minuter lyckats installera en ny router efter att den gamla gav upp.