Det fanns en liten, liten föraning om vår i luften när jag gick för att äta lunch idag. På vägen tillbaka till jobbet tittade jag som hastigast upp mot ett hus som jag bott i. Om några månader kommer det att vara fantastiskt att sitta i lä på min gamla balkong medan solen föröker värma genom ett ännu ungt lövverk. Jag kommer inte att vara där. Balkongen är någon annans nu. Men vårsolen kommer att vara min.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar