Nej den stod nästan stilla. Tiden. Tror jag hörde Strindbergs första gången sommaren för 24 år sedan. I samma veva som de splittrades. Hansen som forskat i vad som hänt efter KSMB visade vägen. För några timmar sedan stod de på Kulturhusets tak. Det var så bra att jag dels köpte en bootleg med inspelningar från 1983, dels en en röd (!) t-tröja med svart text och dels gick till Debaser Slussen efter spelningen. Tack för att jag bröt där, det var precis lagom. Det är betydligt lugnare i Hornstull än i eftermiddags när polisbilarna flockades eller när K gång på gång ville visa att hon lärt sig tricket med att vandra uppför någons ben och slå en volt. K. En dag som denna är hon den enda som spöar Strindbergs. Hon gör det å andra sidan med vilka djurlängder ni vill.
3 kommentarer:
Satan, vad det var bra.
Och i 24 år har det pratats om detta band som jag tycker kan få fortsätta att vara underskattat, eller hur man ska säga. Lovar dock kolla om de finns på tuben och ge en chans. Igen.
Ja det var det verkligen.
Ja ge dem en chans till Magnus. Det kan löna sig.
Skicka en kommentar