Fan förståru

Jag läser som alla andra. Om Per Oscarsson. Om att han saknas efter en brand. Jag läser hyllningar som att döden var konstaterad. Det är det vanliga. Det är poliser i Strömstad och julkalendrar, Ronja Rövardotter och byxorna av i Hylands Hörna och Kan du vissla Johanna och mycket mer men jag saknar något. Jag tänker på Gunnar. Mammas man. Jag tänker på ett kassettband. Det här var innan videons tid men Gunnar hade spelat in Per Oscarssons monolog ur Trettondagsafton på band från TV:n. Per Oscarsson som Andreas Blek af Nosen. Hur han gick runt där och försökte morska upp sig med sina "Fan förståru". Även utan bilderna skrattade vi så vi grät. Gång på gång. När jag väl fick se den där TV-uppsättningen kunde jag redan varenda replik. Jag skrattade så jag grät ändå. Andra gången jag såg den också. Nu är det lätt att hålla sig för skratt.


Jag hittar tyvärr inte monologen på YouTube så ni får hålla tillgod0 så här och hoppas att SVT tar sitt reprisansvar.