I dag hängde jag och K tre timmar i Drakenparken. Det var en sådan där magisk vinterdag. Solen sken, det var minus ett och K kunde plötsligt ta sig upp själv på skridskorna de få gånger hon vurpade och hon åkte tåg på rumpan utför pulkabacken med förskolekompisarna E och M och hon välte med storpulkan men bara skrattade.

P. Hon ställde sig upp i badkaret i går. Stödd mot kanten sken hon så att världens energiproblem hade varit lösta om vi bara haft lite solceller i badrummet. Nu vägrar hon somna så jag och L får se kritikerrosade Sherlock vid annat tillfälle. Det känns helt ok.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar