Vi sov ut. Jag och K. Vi hade ätit middag hos VFEM. K hade lekt sig trött. En bra kväll efter en lite gnällig eftermiddag som följt på en bra förmiddag i Drakenparken. Vi var på AL på eftermiddagen. L skulle sova där en natt till och K var besviken, ledsen och retlig. Förståeligt men jobbigt.
När jag kom in på det nya rum som P slipper dela och där en förälder kan sova med hade K och farmor precis gått ut. En läkare och sköterska stod där. Jag trodde de skulle tvätta slangen eftersom hättan var av. De skulle ta bort dränet. Det var lika plötsligt som när vi skulle lämna BIVA, när de stängde av dränet. Vår skräck för det okända. Även när vi vet att det är ett bra steg.
De ville inte bedöva. Bättre för hjärnan utan. Jag och L höll en gråtande P medan de drog ut slangen, medan de sydde två stygn. Det kom tydligen mer vätska än det brukar. Jag och min fantasi hade kunnat avstå från den informationen. Lilla P. Lilla tappra P. Hon lugnade sig snabbt när hon fick komma upp i famnen. Sköterskan bytte lakanet. Inget drän. Inget drän.
Till nästa PAL
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar