Helg i Hornstull

Regn har fallit. Adventsstjärnan är upphängd. Vi köpte en mortel på garageloppis. Innan dess fikade vi saffransbullar hos FMVE. Efter dansades det runt granen på Mariatorget. Det var lördag. Vi hade haft sovmorgon. På fredagen var det strömavbrott igen på jobbet. När jag stressade hemåt glömde jag Ben Richards Don't step on the lines. Nu läser jag The Discomfort Zone av Jonathan Franzen. Bägge kostade 15 kronor på Myrorna i Sundbyberg. I morgon kommer det att vara svårt att välja mellan dem. Vi gick på Adventskonsert i Högalidskyrkan i eftermiddags. Tornen försvann upp i dimman. K tyckte att altargången skulle dubblera som löparbana. Sirius slog de obesegrade med 6-2. Det går bra nu. Vi klarade inte hela Melodikrysset. Föll på en rysk operasångerska. Räkningarna är betalda. P sover på min vänstra arm. Thåström hos Skavlan. Thåström hos Skavlan.

Torsdag kväll i Hornstull

Det har varit lite konstigt att vara tillbaka på jobbet men vid ärtsoppan och pannkakorna på lunchen idag kändes allt som vanligt. Tillbaka på jobbet försvann elen och det blev ovanligt igen. Huset vid Flon är utläst. Det känns som att den kommer att följa med ett tag. P har gått upp ett kilo i vikt på en månad. Ibland känns det som att hon växer påtagligt medan jag har henne i famnen. 5-0 till Sirius hemma mot svenska mästarna från Gurkstaden. Det hade varit kul att vara på Studan i onsdags kväll. De Luxe-utgåvor är ju som de är men Wellers första solo i dylikt utförande är värd pengarna. Om så bara för ett par akustiska versioner. Julgranen på Tantoberget är tänd.

7&3 Is The Striker's Name (Låttips #80)

Jamen det är klart att jag inte kunde stå emot en limiterad vinylutgåva i tusen ex. Paul Weller är en sjukdom man får lära sig att leva med. Ni som är friskare kan lyssna på låten på hemsidan.



Eller så kan ni göra det ännu enklare för er och kolla när Pålle rockar via YouTube här nedan.

Mod (Popskyltarna #28)

Visst ligger det väl en gammal sliten fishtail parka i någon kartong i källarförrådet? Vill ni ha mer mod kollar ni förslagsvis in de gamla Mod Monday-postningarna.

Söndag i Hornstull

Minns ni galleriaplanerna i Hornstull? Nu är det på gång igen. Fast just ordet galleria nämns inte en gång i den plan som skickats ut till boende i Hornstull. Där är det mötesplatser och förbättrade trafiklösningar för hela slanten. Det är även väldigt tyst om att fastighetsägaren till huset där biblioteket ligger, till följd av att det blir ett torg utanför, vill göra om två tredjedelar av bibliotekets lokaler till restaurang. Om det blir av kommer jag aldrig mer att handla en enda produkt av de affärsidkare som har den hyresvärden. Kalla det gärna konsumentmakt i det ytterst lilla. Och tala om när jag ska börja gå omkring med protestlistor. Snart är det väl ockupation på gång.

Annars skulle en restaurang som öppnar före 17.00 på fredagar behövas i Hornstull. Jag och vännen J försökte med Sjöhästen, Judith och Bertil, Moldau och Strand innan vi delade en indisk restaurang med två alkisar varav den ena smet från notan. Min gissning är att den bardisk som blir först med att öppna 16.00 på fredagar har after work-pengar att hämta.

Jag fyndade för övrigt Lost & Found-dubbeln Let the Music play, från Hip-O-Select, med Supremes på Mickes Skivor och jösses vilken cool modell av butiken som står i skyltfönstret.

P har ärvt vädringsfoten.

Jag lyckades sälja ett skötbord och ett handfat på Blocket och ge bort en dammsugare på Facebook. Återvinning, utrymme, sushipengar!

I morgon återvänder jag till arbetslivet. Och är 00-talslistan klar? Nä det är den inte...

Jag är rädd för att jag blivit beroende av Riesen.

Inflyttningfest i Svedmyra igår kväll. På gångvägen genom dungen passerade tre rådjur max tio meter framför oss. Om värden var lagd åt det hållet skulle han kunna jaga från balkongen. Jag hade trevligt. Det är bra att bara vara med vuxna ett tag ibland.

Vi hängde runt i Hornstull idag. Jag, K, F och V. Två lekparker, Dellon, kyrkan (vad är det med treåringar och kyrkor?). Det var väldigt bra timmar.

Vi åt tjälknöl och potatismos före inflyttningsfesten igår. Drack lite rött vin till. Det kändes väldigt rätt.

Tätheten i bandymatcherna kan ju få vuxna män som följer direktrapporter på nätet att bryta ihop. Särskilt när Sirius får hörna emot sig med minuten kvar och ställningen är 5-5. Den där förlusten sved.

Early Morning Cold Taxi med The Who är veckans låt.

Ni får tänka i bilder så länge.

K:s fantastiska fantasi.

Fredag i Hornstull

Jag vet inte om det är barnen eller åldern eller årstiden eller livet eller jag. Jag skurar golv. Jag läser nyheterna. De får mig att vilja gråta. Till och med inrikes och ekonomi. Till och med reklamen. Jag såg på TV. Världens konflikter. Eritrea. Jag lyssnar på Peter LeMarc. Det måste väl vara åldern. Jag äter havregrynsgröt. Timmarna, dagarna, månaderna, åren. Jag läser Bodil. Var sjätte sekund. Det är så tvådelat.

Vinyl eller MP3?

Det är väl kanske min ålder. Svaret på frågan i rubriken är ju förstås båda och gärna alla andra format som finns också. Det är fortfarande innehållet som är viktigast. Jag blev alltså ganska glad idag när jag såg att Bradleys Almanac hade lagt ut en hel konsert med Loney, Dear för nedladdning men samtidigt är det det där med åldern. Med vad jag varit präglad längst på. Alltså blev jag ännu lite gladare när L sa att det var paket till mig med posten. Senaste The Wild Swans singeln dessutom. Jag har ju redan låtarna som MP3:or men det är något visst med att plocka ut en vinylsingel ur fodralet. Samtidigt är det förstås betydligt enklare att frakta med sig låtarna i digital form. Så svaret är båda. Men kanske med en lite känslomässig slagsida till vinylen.

Vulkanutbrott (samlingsskivorna #7)

Jag har gjort ett första tappert försök med att koka ned mastodonlådan Under Vulkanens 14 cd-skivor till en enkel med demos och outtakes från Ulf Lundells långa karriär. Blott 12 låtar fick plats och då lämnade jag ändå av lätt förståeliga tidsskäl den 16 minuter långa Tio år försent att sluta nu utanför.

Ulf Lundell - Vulkanutbrott
12 sånger från samlingsboxen Under Vulkanen

1. Under Vulkanen
2. Elisabeth
3. Vid din grind igen (alt. version)
4. Glimmande nymf
5. Två fiskgjusar över Hammarby sjö
6. Vad det hela går ut på (Isabella)
7. Rum 307
8. Omkring tiggaren från Luossa
9. Så länge skutan kan gå
10. Det vi aldrig lät oss få
11. Om sommaren, om vintern och våren och hösten med
12. Jag saknar dig (alt. version)

Agent Orange (Skivkonsten #39)

Det känns som att orange är en färg som behövs nu när mörkret utanför fönstren i Hornstull är så kompakt. Därför flankeras nu Elvis Costellos klassiska soulplatta Get Happy!! av två av den senaste tidens 10-kronorsfynd. Dels svenska Isolation Years platta Inland Traveller och dels NRBQs Grooves in Orbit.

Klubbgubbs of the world

...unite and take over. Japp Herr Alarik tänker sig faktiskt till Bonden Bar på onsdag och Club Galore. Baktakt och Red Stripe. Hoppas vi ses där. Jag hänger nog med J och P vid cd-spelarna från början på kvällen. Om jag är riktigt tuff kanske de blir en sväng förbi Snottys också så jag kan säga att det blev en riktig helkväll. Om nu inte allt skiter sig förstås och jag kraschar i sängen.

Söndag i Hornstull

Vi har haft stora besökshelgen. Roligt men det är skönt att lugnet lagt sig igen. K slutar med napp. Det verkar vara som att lägga ned farligare laster. Abstinensen slår till hårt och skoningslöst. Regnet har fallit och fallit och fallit över Hornstull. P sover i min famn. Vi lade ner ett försök att se svensk komedi. Smala Sussie är raderad. En halvtimme mäktade vi. Lasagne till middag. Mycket god. Vi har druckit vin två kvällar i rad. Ändå kommer halvflaskan att räcka en kväll till. Storkonsumenter är vi inte. Vi har ett sprillans handfat med blandare till salu också i originalkartong och allt. Nypris 2345 (känn på den siffervänner) kr. Alla bud beaktas som det brukar heta.



Uppdatering. Handfatet gick just iväg efter en annons på blocket.

Deportees (Låttips #79)

Jag skrev ju om den för några poster sedan så här får ni bara en konserttagning av Plane Wreck At Los Gatos (Deportees) med Bob Dylan, Joan Baez och en hel del irriterande text och tecken.

Fredag kväll i Hornstull

K och jag gick till Zinken. Hammarby-Sirius. Vi stannade till halvtid och ställningen 3-3. K gillade det men välling, saga och säng drog. Jag hann prata med några vänner och bjudas på termoskaffe med tillbehör. Det var inte så fasligt kallt men vi var förstås välklädda och hade till och med kommit ihåg att ta med oss tidningar att stå på. Eskhult. Vilken spelare. Det blev 4-4 till slut. Helt ok med tanke på att Bajen brände tre straffar. Här hemma går kvällen mot sitt slut efter lite shoppingbonanza på cd-wow. De där båda 1971-lådorna från Motown ska äntligen hitta hem. Memory & Desire också, samt senaste Weller-deluxen. Innan allt det här hann K bjuda med F från förskolan hem på fika och blodpudding. De hade väldigt roligt när energidepåerna höll rätt nivå. Övriga familjen sover och det är mörkt i Tanto.

Torsdag förmiddag i Hornstull

L kör hushållsmaskinen och jag lyssnar på Hello Saferide. Jag tycker att den senaste skivan växer. P sover på min vänstra arm. Hon växer så det knakar. 10 procent på två veckor. K ville inte till förskolan i morse. En del av mig ville hålla henne hemma men den som förstod hur besviken hon skulle bli över att inte vara med på gruppfotot och som vet hur bra hon har det där vann. I morgon ska vi gå på Hammarby-Sirius på Zinken. Bara jag och pappa, mamma och P är hemma. Fina, fina, tjejen. Tusen Svenska Klassiker är en väldigt rolig bok att bläddra i. Urvalet är fantastiskt, även om jag är lite oroad över att ännu inte ha hittat något om Televinken, och texterna är välskrivna i sin komprimering. Den väcker en viss lust till 60-talsschlager, gamla TV-serier och böcker. Får göra en kolla-upp-lista och ta med till biblioteket. Jag var en kort stund i Ellen Keys Park igår. Hösten var där som i Tanto. Kall, ogästvänlig, döende. P vaknar och skriker. Jag ser på henne och K ibland, på deras jakt på omedelbar behovstillfredställelse, och jag ser västvärlden rasa inom dem.

Bra att ni vaccinerar er

...men ni kunde väl ha sparat lite åt oss.

Ni na ni na ni nanna

30% rabatt på alla böcker (utom begagnade) på Bokmagasinet på Hornsgatan den här veckan. Egentligen borde vi väl handla där när det inte är rea för att stödja vår riktiga bokhandel men det var kul att gå runt där och handla Tusen svenska klassiker, James Ellroy, surdegsbakbok, Bodil Malmsten, barnböcker och annat.

Uppsamlingsheat XXI

Vi pratar inte mer om SAIK-IKS

Vi ska snart inte prata mer om de irriterande faktafelen i 1001 album du måste höra innan du dör heller. Men först. Nog skulle det väl till exempel in ett "young" före Scotland i "The sound of Scotland" i texten om Orange Juice på sid 495? Så att Motown-passningen så att säga går hem. Om hälften av låtarna på Style Councils debut Café Bleu (tack för att den var med!) är instrumentaler så är det väl inte merparten? Och om skivan heter Café Blue så är väl inte Blue Café titellåt? Bara några ytterligare exempel jag direkt fastnade på och som störde läsningen. Det finns fler, många fler, störningsmoment och jag hoppas att de anställer en kunnig korrläsare inför eventuella återutgåvor.

Läs Emma om det där stora lilla ögonblicket.

Nya The Wild Swans-singeln är både bra (man får mp3:or så fort man beställt vinylen) och på väg med posten men det är den förra jag spelar just nu.

Lånade Hello Saferides More modern short stories, Bruce Springsteens Magic och Johann Sebastian Bachs Adventskantaten på biblioteket. Bra alla tre. Dessutom Helen Falconers Primrose Hill och The Complete Stories of Truman Capote.

Hos SJFG i fredags lånade jag en samling med The Monochrome Set, Chaps, som jag letat efter. En som samlar samtliga tidiga singlar oavsett skivbolag. Nu kan jag äntligen enkelt få in Ten dont's for honeymooners och Wallflower i den bärbara. Väldigt trevligt hade vi också. Sådär som man har när en fika efter tidig förskolehämtning går över i hämtmat och slutar med att K får köras hem i P:s vagn medan P bärs.



K och V var på bio för första gången i sina liv igår. De gillade filmen men deras pappor var inte helt nöjda med att det visades trailers för filmer som riktar sig till mycket äldre barn inför Lilla Spöket Laban - Bullar och Bång. Det var nära att vi fick lämna i förtid när det blev alldeles för läskigt. SF kan dessutom gärna skruva ned volymen ett snäpp eller två om de vill slippa framstå som kompletta idioter.

Svart och skitigt med Lolita Pop måste vara en stark kandidat till bästa svenska Pretenders-popen någonsin. Det är bara munspelet som saknas.

P, lilla P. Igår sov hon en dryg timme på min vänstra arm medan jag omväxlande läste Huset vid Flon och vilade ögonen.

Bajen-Sirius på Zinken på fredag!

Utvecklingssamtal på jobbet på onsdag. Känns overkligt så här mitt i föräldraledigheten. Men det lär kännas ännu overkligare att gå tillbaka till fulltidsvardag på måndag om två veckor.

Hamnade oväntat på bröllopsfest (det var annonserat som inflyttningsfest) i lördags. Fin lägenhet var det och extra stor anledning att dricka ett glas bubbel.

20 år sedan Berlinmurens fall och det är klart att vi ska titta i backspegeln och fira men fundera lite på vad Europa egentligen har lärt sig om öppenhet också.

Uh Huh Oh Yeah (Låttips #78)

Jamen en De Luxe-utgåva av Paul Wellers solodebut var väl faktiskt precis vad vi behövde just nu.

För varje hjärtslag (Låttips #77)

(O)verklighetens folk(parti)

Dom sa på radion i morse att det regnat i en vecka. Nej det var ju Docenterna. De pratade föräldramånader i P1 morgon eller möjligen Ekot. Furir Skogsdunges parti hade haft frågan uppe och han var förstås emot att dela i tre. En tredjedel av tiden till mamman, en till pappan och en att göra vad de vill av. Nja det är väl allt att inskränka familjens valfrihet för mycket tyckte Björklund. Familjeangelägenheterna ska inte politikerna lägga sig i. Och jag undrar. Jag undrar verkligen varför det här ska gälla just föräldraledigheten? De gick ju till slut fint att avskaffa sambeskattning, införa kvinnlig rösträtt och rätt till barnomsorg och göra det fult att spöa kärringen så hur kan det komma sig att en massa borgerliga politiker, som säger sig sätta individen främst, i just den här frågan är så oerhört kollektivistiska? Att de i den här frågan så stenhårt kramar kollektivet kärnfamiljen? Att de inte ens törs ta ett steg till mot individualiserad föräldraförsäkring? Jag vet inte. Frågan är om de själva gör det.

Birgitta var med också. Olsson. Hon och en handfull andra inom partiet hade reserverat sig. Hon förklarade att det stod många kvinnliga storstadsröster på spel här innan reportern hjälpte henne på traven med att lämna det inompartipolitiska argumentet och vi fick en radda om att Folkpartiet varit föregångare när det gäller pappamånadens införande och jag vet inte men är åtminstone glad för reservationen.

Jag tänker på K och P. På året med K. Året som väntar med P. Några av mitt livs allra bästa beslut. Kanske de allra bästa.

Björklund vill motivera med pengar istället. Sånt ska politiker lägga sig i. Mer pengar till de som delar. Och vi vet ju vilka vi är. Vi som redan har råd och redan delar. Vi som kan vänta på att få de där pengarna tills dagarna är uttagna. Vi som jävlar i mig egentligen inte behöver dem, som kan snåla in på något annat, för att prioritera våra barn. Den där hett omhuldade familjen.

Kanske är de konsekvenserna de är rädda för. En massa gubbar som lämnar styrelserum, katedrar och verkstadsgolv för att gå hem och ägna sig åt så kallat mjuka värden. Inte ett par månader på sommaren, lagom till fotbolls-VM hö-hö, utan ett knappt eller helt år. Vad ska inte det kunna leda till i förlängningen? Varma öl och kalla element. Hu vad hemskt.

På söndag är det fars dag igen. Jag vet fortfarande vad jag önskar mig.

Torsdag eftermiddag i Hornstull

Regnet faller än. Nu utan snö. Tanto ser kallt och ogästvänligt ut. L bakar drömmar i köket och jag sitter i fåtöljen med P i knät och lyssnar på 22 Dreams med Paul Weller. Vid lunchtid gick jag till grovsoprummet, biblioteket, apoteket, paketutlämningen på VI, Mickes och Konsum. Utanför tunnelbanenedgången stötte jag på Vinlusen. Han hade bra saker på gång. Kul. På biblioteket lånade jag en bok med titeln 1001 album du måste höra innan du dör. Har snabbläddrat och jag äger förfärande många av de där skivorna. Eftersom jag är den jag är kommer jag säkert att räkna efter tids nog. Jag vet ingenting om hur den svenska upplagan kommit till men det känns som att det gått väl fort ibland i översättningarna. Jag känner igen det där från när jag själv ibland tvingas översätta adjektivstinn engelska som handlar om något jag inte har järnkoll på. Men den är kul att bläddra i även om även faktakollen kunde varit bättre. Jag läste texter om några av mina favoritskivor och inte "avsöndrade" Setting Sons med The Jam två singlar som blev listettor, om man inte med avsöndrar menar att de släpptes efter albumet utan att ha något direkt med det att göra (en av dem, Start!, var ju till och med en försmak inför Sound Affects), och inte har någon herre vid namn Count Bishops skrivit låten Train Train som Billy Bragg gör en cover på, på plattan Talking to the taxman about poetry, The Count Bishops är ju en grupp och varför har de använt omslaget till den andra återutgåvan av Dexys Midnight Runners mästerverk Don't Stand Me Down när huvudredaktören i sitt förord så bestämt betonar att de valt att inte ta med bonuslåtar från återutgåvor eftersom det här handlar om orginalalbumen. Borde inte det förhållningssättet i så fall även omfatta omslagen? Dessutom skulle jag vilja veta vilka 30 plattor som plockats bort för att 30 svenska skivor valda av Lennart Persson skulle få plats i den här utgåvan? Eller är de bara tillagda och varför heter boken i så fall inte 1031...? Ja det finns även efter ganska lite läsande en hel del att ha synpunkter på och då har jag inte ens tagit upp urvalet (var är London 0 Hull 4?) men det är väl så det ska vara med sådana här böcker. Läsarna ska få irritera sig lika mycket som de gillande och instämmande ska få nicka bifall. Synd bara när det är rena faktamissar som orsakar irritationen. Vi får väl se hur många fler som dyker upp under fikat och senare. Jag lånade förresten Låt den rätte komma in på DVD på bibblan också. Vågar jag titta?

Torsdag morgon i Hornstull

Det är ett snöblandat regn på väg ned. Det faller mot rutorna på östsidan och på västsidan flyger fåglarna i formation. Jag kom att tänka på Jonathan Livingston Seagull. Joan Baez kysste Jussi Björlings staty i vår morgontidning och vi spelade Plane Wreck at Los Gatos (Deportees). Woody Guthrie skrev texten och Martin Hoffman musiken. Så otroligt bra den låten är. För säkerhets skull tog vi den med Billy Bragg också. Om någon i Hornstull är sugen på Blåbärsmaskinen återlämnar jag den på biblioteket inom någon timme. Meddelas endast här. Sirius är femma efter två omgångar. Inte så illa med en vunnen och en förlorad. Eller en förlorad och en vunnen. Jag börjar bli dagvill redan efter två veckor. Bra. Ska försöka komma ihåg att köpa torkad frukt. K gillar särskilt aprikoserna. Hur mycket har ändrats? Hur mycket är detsamma? The radio says they are just deportees.

Tisdag förmiddag i Hornstull

Jag har sovit sämre. Jag har sovit bättre. Ett par timmar på soffan i K:s rum. Ett par på yttersta kanten i min säng. Nu dricker jag te ur Billy Bragg-muggen, läser Nils Claessons Blåbärsmaskinen, och lyssnar på Aimee Mann. The Forgotten Arm. Jag har inte glömt mannen från igår. Hans kängor stack fram ur hörnet invid hissen när jag kom tillbaka hem efter att ha lämnat K på förskolan. Jag köpte Situation Stockholm på eftermiddagen. Det sitter lappar uppe om information om nytt låssystem i huset. Ytterportar och källare. Det känns bra, det känns jobbigt, det känns dubbelt. Var ska de bo när vi i miljonprogramshusen som blivit miljonlägenhetshusen stänger portarna? Han var inte där i morse. Antingen hade väl någon kört ut honom eller så tog han sig aldrig in eller så hade han förhoppningsvis en bättre plats på annat håll. Löven blir fler på marken och färre på träden. Det är kallare att stå i lekparken. Särskilt när det skymmer och blåser.

Etch A Sketch #2

Andra Etch A Sketch postningen och jag tycker nog att den är lite mer avancerad än den första. Väldigt bra platta också.

Söndag i Hornstull

Tjejerna faller som käglor. Först K som somnade med lilla P i knät redan under Bollibompa. Sen P som vanligt efter en rejäl måltid. Och nyss var L förbi fåtöljen där jag sitter och lyssnar på Ron Sexsmith medan tankarna får fara fritt och sidorna i Huset vid Flon vilar och undrade om det är ok att gå och lägga sig fast klockan inte är åtta. Jag sa ja. Vi var en tur förbi Högalidskyrkan i eftermiddags. Tänkte tända några ljus i mörkret. För ett hopp som inte behöver ha mer än kyrkorummet gemensamt med kyrkan. Minneskonsert pågick för församlingens döda under året som gått sedan förra Allhegona. Vi stannade i tio minuter ungefär. K stod i sin kyrkbänk och dirigerade kören från näst bakersta raden. Ljusen lös för oss med rötter i den uppländska myllan, lyste för er andra. K strålade klarare. Jag tänkte inte då på alla rapporter om bomdåd från världen men jag gör det nu. Jag gör det nu. Bilden på barnet i ena morgontidningen härom dagen. Hur klarar man det? Ron är utbytt mot Uffes gamla demos igen. Från tiden runt Kär och galen. Var det en bättre tid? Tydligare kanske. Jag vet inte. Inte. Vi åt köttbullar, hemtrillade för mig och L - köpta för K, och stuvade makaroner till middag. Ulf sjunger att han sett hur sveket slagit rot, att han sett revolter falla och försvinna. Jag borde väl inte men jag lägger mig nog i badet före sängen. Låter kanske Kjell Johanssons bokstavsbilder vila och tar med mig Richard Yates Disturbing the peace istället. Vi såg De ofrivilliga på en dvd lånad från det lokala biblioteket som får vara kvar igår. Den var bitvis tung, väl tung, men också bitvis väldigt bra. Som ett par snabba tvärsnitt in i livet hos karaktärena. Eftersom det här i allt vanligare ordning bara är lösa trådar lämnar jag er här utan ens ansats till att knyta ihop.

Men vad är det frågan om?

Men inte nu igen...