onsdag 14 oktober 2009

Snön föll mot bussfönstret

Snön föll mot bussfönstret vid Fridhemsplan i morse och senare över Sundbyberg. Hylinger är utläst och det var ett bra slut. Rysningar, gåshud och en tår i ögonvrån. I morse klämde jag fyra korta noveller av Einar Askestad. Han är vardagligt obehaglig. Lite som en nedtonad Virdborg utan underjordiska gångar, stora sammansvärjningar eller övergripande katastrofer. Eller inte. Allt och alla måste inte jämföras.

Jag har ju ibland skrivit något lite om bostadsmarknaden och räntorna och då kanske ibland varit lite raljant över ekonomijournalister och ekonomiska experter så idag är det inte mer än rätt att lyfta på hatten inför Jonas Leijonhufvuds kommentar i DN:s näst tråkigaste del (bilbilagan vinner fast den bara kommer en dag i veckan). Känns som att han prickar av de flesta viktiga frågeställningarna och förklarar några av dem (inte minst det där med inflationen). Sen återstår bara hur man får någon rätsida på det hela.

När vi ändå snackar bostäder och ekonomi är det ju förstås intressant att till exempel Erik Olsson åter erbjuder sig att fixa bottenlån på upp till 95%. Här blåser vi på elden igen och på tal om blåst så är samma företag lite i blåsväder just nu. Jag är glad att inte vara pressansvarig där. Jag sålde för övrigt via Erik Olsson en gång och deras professionella copywriter har förhoppningsvis ett nytt jobb idag alternativt en professionell korrekturläsare. Maken till särkrivningar och syftningsfel får man leta efter. Mäklaren var inte heller så mycket att hålla i handen. Fast den vi köpte via när den gamla utsikten blev vår var helt ok så vitt jag minns.

Tour de France känns trots att banprofilen för 2010 presenterade idag väldigt långt borta. Fotbolls-VM också.

På MVC igår såg vi barnet därinne i magen och vi såg barnets tumme inne i munnen och det är fantastiskt vad de kan visa med det där som kallas ultraljud. Vilket kön barnet har har vi dock inte fattat än trots att det mätts lårben i massor under den här graviditeten och barnmorskan varje gång varnar om att vi bör blunda om vi inte vill veta. Vi tittar och fattar ingenting. Är det en fot, lite navelsträng, något annat eller inget alls? Tids nog lär vi få veta.

Inga kommentarer: