Jag sitter inne. P sover. Övriga är på vift. Solen är lugnare idag och det är nog bra för gräset i Tanto. Regn skulle dock vara bättre. I morgon börjar vardagen igen. Det går allt väldigt fort att vänja sig vid ledigt. Tur att det kommer mer. Mycket mer. Jag läste 42 sidor i Väinö Linnas Högt bland Saarijärvis moar igår. Jag vet inte hur många gånger jag läst den där romansviten men den tål fler omläsningar. Många fler. Jag upprepade en tanke från tidigare på balkongen. Jag satt där med kärnrensade körsbär, jordgubbar och David Bowie-artikeln från senaste Uncut. Jag tänkte på hur fantastiskt bra vi har det. På hur lite som egentligen behövs. Senare tänkte jag på att jag inte har en aning om hur man dikar ut ett kärr eller odlar sin föda (nej färdigplantorna med kryddväxter räknas inte helt). Jag lyssnade på Beth Ortons I love how you love me och Jimmy Ruffin från 1975, mest låten Gonna give you all the love that I've got, Bob Dylans Tight Connection to the heart och en singel med Curtis Mayfield från 1982 med låtarna Summer Hot och Hey Baby (Give it all to me). Bara de båda sistnämnda finns på Spotify. Jag vet inte om det har någon betydelse. Blir ni inspirerade och vill leta annat börjar ni här. Det finns alltid mer. Nu ska jag tina kardemummakaka.
2 kommentarer:
Dikar ut kärr gör vi inte här i landet längre men det finns 80 kvadrat takspån att spika för hugade bonderomantiker.
Tack för erbjudandet Mange men det verkar lätt bli bråk vid taklagsfesterna så jag passar för stunden.
Skicka en kommentar