Snön har fallit. Igen. Blöt och tung efter vad det såg ut. Jag höll mig inne. Igår for jag med barnen till Uppsala för släktlunch. Då sken solen och snön töade. Det är ett nöje att resa med K och P men jag tänker aldrig mer glömma blöjpåsen i Uppsala. Återfärden var en liten pärs. Noterade att Uppsala Skivbörs bytt namn till Westers. Såg inte till Matte.
Såg däremot delar av SM-finalen på TV. Det var inte direkt skönspel i snöstormen. Spösnö och träskbandy som två bekanta uttryckte det. Bajen lyckades till slut. Men det lär väl ingen ha missat vid det här laget.
Mats Odell i Agenda nyss. Han skrämmer mig men programledarens slutkommentar var skön.
Min pappa har flyttat till Spanien. Det känns lite märkligt men också ganska tufft. Det går att omforma sin tillvaro.
Jag läser Josefin Ekmans Rockabilly - En bok om de sista romantikerna och Ulrika Knutssons Kvinnor på gränsen till genombrott. Bägge är bra. Till det lyssnar jag fortfarande på musik från 1988. Ge er till tåls till slutet på veckan så har ni Spotifylistan. På tal om 1988 såg jag Cirkus Broadway härom dagen. Det där årtiondet är märkligt avlägset och närvarande.
Vi såg Män som hatar kvinnor på TV i lördags och tyckte att det var bättre än filmversionen.
P är snart fem månader. Fem månader. Nu ska hon bada så vi slutar här.
1 kommentar:
80-talet var årtiondet från att vara ofjunig glytt till fjunig och hyfsat medveten glytt. Det är stort och kan göra en skallig mjuk en tisdagkväll.
Skicka en kommentar