Ibland funderar jag på orden som inte blev. Lest till exempel. Låg det helt enkelt bara för nära läst? Lider de av att vi saknar grundformen les så en böjningsanvändning inte kan komma på tal? Av att vi inte tagit in det som låneord? Väntar det bara på att tas i bruk? På att ta sin plats i raden: last, list, lost, lust, lyst, låst, läst, löst? Lest. Det borde finnas en plats för lest i svenska språket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar