Annandagsmorgon i Hornstull

Jag sov oroligt i natt. Vaknade flera gånger och hörde fåglarna sjunga in morgonen och våren vid fyratiden. Tänkte på texterna jag lagt ut och de vänner och bekanta som ännu inget visste. Som fick första informationen den här vägen. Det är svårt det här. En tanke var att inte behöva berätta allt för alla gång på gång utan låta er ta del samtidigt. Det kanske var ett misslyckande. Många kanske är oroade. Jag ska försöka lugna er. P sover så lugnt där inne i sin säng. Eller nu vaknar hon. Jag hör henne och L prata försiktigt. Hon är nästan precis som vanligt P. Det vardagliga i påskhelgen är som vanligt bortsett från att hon ska undersökas igen om två månader men det väntar vi med att tänka på. Det är konstigt att publicera de där tre veckor gamla texterna parallellt med den här vardagen. Men det är ju så det är. Det där som inte händer, händer parallellt med det vardagliga. Det förskjuter alla perspektiv. Det kommer en ny PAL-text senare i dag. Tre veckor gammal den med. PAL står som ni säkert räknat ut för P på Astrid Lindgren. Det är en egen tideräkning som löpte bredvid den här vanliga i två veckor. P sitter bredvid mig i soffan nu. Hon håller i Bamse-bollen. Hennes ögon glittrar.



Till nästa PAL