Så varm och mjuk (för tre veckor sedan)

Vi hade ställt klockan på ringning i dag. Var nere på avdelningen före sju. P hade slagit upp ögonen. När hon såg L började hon gråta. Vi tröstade och sjöng i nästan en timme innan hon kom till ro. L bar henne i famnen en liten stund. Jag längtar efter det. Hon var vaken och lugn ett par timmar sen. Följde med blicken alla som rörde sig i rummet. Fingrade med vänsterhanden, den högra är fortfarande slapp. Ljudade lite mer än tidigare.

Nu sover hon igen. Trött förstås efter sin längsta vakna period sen i fredags. Tänk att det inte ens gått en vecka. L är på promenad i Hagaparken nu. Jag sitter här och skriver och tittar på P. Ska åka hem en sväng i eftermiddag. Hem till K. Hon har bestämt att pappa ska komma klockan fyra. Det är en lång väg kvar att gå men vi är på den. Vi är på den.

Har hållit P i famnen. Hon är så varm och mjuk mot kroppen. För första gången sedan i fredags åt hon lite själv. 20 ml välling ur flaska, resterande 80 fick gå ned med sonden. Att lägga tillbaka henne i sängen var lite stökigt men nu sover hon igen så oerhört fint. L sitter bredvid henne och jag äter havregrynsgröt.



Jag tog bussen hem på eftermiddagen. Mamma hade städat hela lägenheten och det var konstigt att gå genom rummen och öppna posten. Hämtade K på förskolan, hängde med henne i parken, gungade, skrattade. Vi åt blodpudding och gjorde fruktsallad. Glass till. Vi byggde koja och kollade på Bolibompa. Både på TV och web. Hon hade lite svårt att komma till ro i sängen men somnade till slut till improviserad saga om vad som hände hos insekterna i gräset invid järnvägsspåret.

Handlade i sista minuten på Ica och när jag kom ut gick handtaget av på pappkassen. Tog en taxi till AL och löste av en trött och hungrig L som inte kunnat lämna P på hela kvällen eftersom en sköterska blivit sjuk och gått hem. Vi kraschade i säng och jag sov gott större delen av natten.

Till nästa PAL