Jag hade tänkt skriva något kommenterande om Phelps också men jag vet inte. Åtta guld i ett OS, fjorton totalt och killen är bara 23 år. Det är nästan lite för mycket att ta in. Han har ju inte bara rusat förbi konkurrenterna i det här spelen utan även OS-historien. Visst är det mängder av distanser i simning och sporterna kan inte riktigt jämföras och Carl Lewis inträffade nog vid en tid när min ålder var lämpligare och sändningarna var mitt i natten och nu känner jag att jag börjar tappa tråden... Vad jag skulle försöka komma till var helt enkelt att prestationen till trots, alla gulden och rekorden, så är det mest imponerande med Michael Phelps ändå att se honom i vattnet, fångad av TV-producenternas undervattenskameror. Det är inte riktigt Herr Alarik i badkaret.
Snart, snart är det dags för herrarnas 200 meter. Jag tror det inte riktigt men kanske att Bolt just därför springer snabbare än vad Michael Johnson gjorde i Atlanta. 19,32. Jag var ganska säker på att de var ett av de svåraste rekorden som fanns att slå. Nu känns det som en tidfråga även om jag alltså inte tror att det blir idag.
Jörgen Persson.
2 kommentarer:
Och en majlard på Svenskan anser att han inte platsar bland de tio bästa olympierna genom tiderna...
Fast det var väl mer en, ganska tillkrånglad, uppräkning av personliga favoriter eller minns jag fel? Där spelar ju en massa annat än bara resultatet in vilket till exempel gör att jag skulle sätta Wassberg för Svan och Dählie. Men helt klart är att det här OS:et tillhör Bolt och Phelps på herrsidan. Hur bra de står sig i bäst någonsin listorna får vi väl veta när perspektiven dragits ut och upplevelserna hunnit sjunka in.
Skicka en kommentar