Jag har inte riktigt landat än efter gårdagen. Upp tidigt, tunnelbanan fylld med långfärdsskriskor, 09.11 till Uppsala. Väl framme följde jag järnvägen norrut på västra sidan. Den bärbara flippade fram Style Councils (When You) Call Me och det slog mig hur Paul Weller nog försökt uppdatera Bill Withers Lean On Me.
I villornas och träradhusens Svartbäcken. Vad många gånger jag gått här. Vad mycket som är sig likt i stort och förändrat i detalj. Vad mycket som är tvärtom.
I villornas och träradhusens Svartbäcken. Vad många gånger jag gått här. Vad mycket som är sig likt i stort och förändrat i detalj. Vad mycket som är tvärtom.
Hos H och S stod en bandyfrukost uppdukad. Sju, åtta sorters smørrebrød, gissningsvis lika många sorters snapsar och ännu fler vänner. Jag nubbade HÅ:s hemkryddade på älggräs och drack en mörk öl till. Lite senare provade jag ukrainskt buffelgräs också. Pannbiffsvarianten och laxröran vann bland de mackor jag testade.
13.15 var det avslag på Studenternas och det var storpublik. Det gick inte ens att ta sig upp till klackplats. Vi såg två snabba mål av Sirius från nedre delen av norra östra och flyttade sen till västra. 4-1 och ribbskott, istället 4-2 och nu var Hammarby på gång. Halvtid och vi gick från kaffe med kask till glögg med konjak. Fyra minusgrader och bekanta ansikten både här och där. Publiksiffran 4 013 men Bajen knappade in. Vid 4-4 var jag säker på att det var kört. Istället ett förlösande 5-4 med bara någon minut kvar och Sirius har vunnit tio raka matcher.
Idag var det förstasida i DN-sporten och mittuppslag i Sportbladet. Om inte Bandyförbundet ser till att göra en andra (tredje med finalen) storhelg för sin sport av Trettondagen är de ute på hal is.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar