Jag har sett internationell topptennis på plats en knapp handfull gånger. Den första var i Wimbledon sommaren 1985. Året Järryd gick långt (semi?) i singelturneringen. Vi var där en av de första speldagarna och satt mest i regnet på centre courten och väntade på matcher som aldrig startade efter att ha sett två games med Järryd på en sidobana innan det blev regnavbrott. Jag kom att tänka på det efter att just ha börjat kolla Anders Järryd/John McEnroe mot John Fitzgerald/Guillermo Vilas från Court Suzanne Langlen på Eurosport Player i vad jag tror är semifinalen i Legends Over 45 Doubles i Franska mästerskapen. Han ser väldigt vältränad ut Järryd medan McEnroe och Vilas tävlar i fula bandanor.
Vilket påminner mig om att jag något förvånande hörde avslutningen av Bossens konsert i går kväll. Jag gillar ju i mycket Springsteen men att inte ens kunna ha vädringsfönstret öppet i Hornstull utan att han stör insomningen tyder på att det var väl hög volym borta på Stadion och Twist & Shout känns som ett ganska uttjatat coverval.
Jag tar för övrigt tillbaka det där om att jag skulle vara lika sugen på cricketen som tennisen. Jag är sjukt peppad på Söderlings match. Det blir hämtmat och vriden kontorsstol idag.
Ett minne till dök just upp. Wilanders första final och seger i Franska mästerskapen. Jag stod i vad som nog var en timme utanför Gallerix i Uppsala och hörde radioutsändningen som expediten lyssnade på. Det var så spännande att jag inte ens kunde förmå mig att springa till närmaste TV-affär för att se det.
2 kommentarer:
Det var så långa bollar 1982 att du hade hunnit hem och ändå bara missat 1-2 bollar.
Hem till Vilan, då hade jag nog missat minst ett game men TV-affären hade jag säkert klarat.
Skicka en kommentar