K har sovit lite dåligt några nätter i rad. Kanske var det därför. Kanske tyngden av det framtagna vintertäcket. Kanske lakanets oväntade strävhet. Jag drömde och mindes när jag vaknade. Små filmsekvenser. Tydliga och undflyende på samma gång.
En bankomatkö på en ö. Bankomaten i en stolpe. Kö från två håll. Varannan stack in sina kort enligt blixtlåsprincipen. Plötsligt tillkom två köer från baksidan. Jag halkade bakåt. I handen höll jag en dubbelsamling med The Saints. A- och b-sidorna på deras singlar. Två kvinnor intill diskuterade Chris Baileys låtar. Fast jag saknar koll var jag säker på att det hade fel om vilka plattor de hörde hemma på. Han som kom fram till bankomaten före mig stod i en av de två ursprungliga köerna. Den vänstra. Jag stod i den högra. Han skällde ut dem i de nya köerna. De gick.
Senare en promenad. Jag, L och en äldre släkting till henne som även var Astrid Lindgren. Jag gick lite före. Kvinnan sa att jag var en bra man. Det kändes konstigt. Jag skämdes lite, försökte skoja bort det. Vi stannade vid ett hus. Hon ägde många fler. Inuti var det halvplan och labyrintliknande planlösning. Många männsikor. I ett litet trångt rum med tunga mörka möbler var jag tvungen att runda en man vid ett bord för att kunna gå uppför en liten spiraltrappa. L och kvinnan var borta. I ett kök satt människor och fikade. Jag hittade min säng. Täcket fick inte plats. Jag var tvungen att vika det dubbelt.
Jag var nere vid hamnen. Kanske hade jag åkt taxi dit. Det var osäkert. Jag letade efter ett hotellrum. Hittade bara en slät husfasad. En gavel. Såg bankomatkön på avstånd. I närheten fanns något slags dansställe.
Sen satt jag med L och kvinnan på en glasveranda som även var gamla Café Genomfartens entréhall. Någon hade bytt ut stenväggarna. Den gamla kvinnan var dålig i magen. Lyckligtvis var hennes stol en toalett. Det kändes helt naturligt. Hon var väldigt tunn i kroppen men pigg. Jag tror att hon sa något klokt men det försvinner.
Vi tog tunnelbanan hem. Satt vid olika fyrasäten. Jag och L. Kvinnan som även var Astrid var inte med. L somnade på sin plats. En man satt på golvet och lutade sig mot hennes ben. Han rökte en stor cigarett. Fyra unga killar störde sig på det. De muckade gräl. Mannen släckte den bara lugnt, bad om ursäkt och steg av.
2 kommentarer:
Själv drömde jag att jag försökte övertala dig att gå med i Facebook. Mitt främst argument var att "till och med Johan S är med" (sant!).
Herr B.
Men det är ju mycket galnare än min dröm. JS på Facebook. Världen gungar.
Skicka en kommentar