lördag 8 september 2007

One of those days

Gårdagen. Först tandläkaren. Alla var snälla mot K medan min mun undersöktes. Tandläkarn vill laga alla småhål som hans företrädare tyckte vi skulle avvakta med. Notan kommer att sluta på nästan femtusen. Det mesta får jag tack vare en fantastisk försäkring tillbaka men innan dess ska vi ligga ute med pengarna.

Hemma. Ett bredbandsbolag som vi haft en hel del bekymmer med hade skickat ett felaktigt kravbrev. Igen. Jag har besparat er berättelsen om när vi skulle ha telefoni via dem men den kanske kommer någon gång. Jag väntade 20 minuter i telefonkö och fick till slut prata med någon som skulle lösa det. Hoppas.

När jag ändå kollade banken. Elbolaget. Det goda. De hade dragit 8 600 spänn på autogirot. Fortum hade läst av mätarna. Ingen hade reflekterat över det konstiga i att elförbrukningen i en tvåa på några månader hade fyrdubblats eller mer. Pengarna bara drogs. Jag fick tag på Fortum. De höll med om att det var konstigt. Jag tog med mig telefonen ut i trapphuset. Läste på mätarna. Det stämmde inte. Den som läst av hade antingen gjort fel där eller när siffrorna knackades in i datorn. Vi ska få tillbaka pengarna så snabbt som möjligt. Ingen vet riktigt hur snabbt det är.

Mitt i alla telefonsamtalen ställde sig K själv upp mot soffan. Det var väldigt roligt men det var också ett ögonblick som jag gärna hade delat med andra än bredbands- och elleverantörer.

Inga kommentarer: