Jan Gradvall skriver bland annat om att samla skivpåsar i DI idag och hur de och deras innehåll signalerade vem jag var och är. Ja han skriver inte specifikt om mig men det är bara att räcka upp handen och medge att även jag haft, och kanske har, en låda med semiklassiska skivkassar i källaren. Gradvalls var från Linköping mina från Uppsala. BK Records, Musikörat, Skivbörsen (hur kan jag just nu ha glömt vad stället som låg i MacDonalds lokal -där jag köpte första Gyllene Tider- eller affären i gränden bakom H-Centrum hette) och så vidare. Jag gav bort de flesta till P vid en flytt har jag för mig men några finns säkert kvar. Vill ni inte rota i vårt källarförråd, och tro mig just nu vill ni inte det, så kan ni visst istället just nu se några andra entusiasters skivpåsar utställda på Pet Sounds. Jag tror det kallas kulturgärning.
Uppdatering 21 november. Stället i St: Per hette förstås Dixi Ljud och Bild. Tänk vad märkligt minnet fungerar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar