Björngenen

Jag vet inte hur ni har det med tanke på att det var en sådan morgon som delar männsiskorna. Åtminstone här hos oss i Hornstull. Snön föll i natt. Nu är det bara lite kvar men den ligger där vit på gräset som snart är fjolårs och minner om att en del av oss faller med den. Jag pratade med en mamma i lekparken. Hon sa att den föll kraftigt vid fyra i natt. Jag sov då, tack och lov. Snöfall i vargtimmen är inget för mig. Jag bär på björngenen. Den som får en att vilja gå i ide så fort den första snön faller. Vissa andra, de blir glada som barn. Ansiktena blir upplysta av ja se det snöar. Jag undrar oroligt om skafferiet är fyllt och de värmande filtarna många nog.